Så kan EU stoppa välfärdsbrotten

Oseriösa och ibland direkt kriminella aktörer tilldelas offentliga kontrakt. Så är det. Det sker inte för att regelverket saknar ambition, utan för att det i praktiken är för svagt och fragmenterat och alltför lätt att kringgå. “Regeringen bör tydligt driva frågan om att stoppa välfärdsbrott i EU:s pågående direktivöversyn“.

Det hävdar Åsa Edman, chefsjurist, Adda, och Ellen Hausel Heldahl, juridisk expert, Svenskt Näringsliv, på debattplats.

Åsa Edman. Arkivbild.

De anser att regeringen tydligt bör driva frågan om att stoppa välfärdsbrott i EU:s pågående direktivöversyn. “Att inte göra det riskerar att cementera ett system där oseriösa aktörer fortsatt kan utnyttja offentliga medel. Tillsammans skulle de åtgärder vi föreslår kraftigt stärka både konkurrensen och skyddet mot välfärdsbrottslighet”, skriver de i Dagens Samhälle.

Ellen Hausel Heldahl. Arkivbild.

Debattörerna lyfter fram fem förslag som de menar måste prioriteras. För det första skärpta uteslutningsgrunder. “Upphandlingsregelverket måste omfatta verkliga huvudmän och personer med faktisk kontroll, inte enbart aktiebolaget”. För det andra behövs enligt Edman och Hausel Heldahl bättre verktyg mot osunda anbud. “Det bör bli möjligt för upphandlande myndigheter att införa lägstanivåer för anbud i arbetsintensiva sektorer, för att motverka social dumpning och oseriösa aktörer.”

Deras tredje förslag går ut på att premiera seriösa leverantörer genom att ta hänsyn till kvaliteten i tidigare leveranser. Ett sådant system förutsätter dock förändringar i EU:s upphandlingsregelverk, påpekar skribenterna.

Frångå självdeklaration

Som fjärde punkt anser de att man bör frångå dagens system där leverantörer själva intygar att de uppfyller kraven. Man bör möjliggöra användning av digitala identitetslösningar och verifierbara uppgifter, så att kontroll kan ske automatiserat och tillförlitligt. 

Som femte punkt vill debattörerna se “full spårbarhet i offentliga inköp”. Detta genom att man inför ett system baserat på faktiska transaktioner, med ett gemensamt europeiskt upphandlings-id som följer affären från annonsering till betalning.

Läs hela artikeln på Dagens Samhälle.