Sverige – det nya matlandet

Sverige vill gärna vara det nya matlandet i Europa, men maten som serveras på landets skolor och vårdinrättningar kommer inte sällan från utlandet och de långväga matleveranserna upprör på många håll i landet. Men intresset för frågan har aldrig varit större.

– Att servera våra barn, sjuka och äldre den goda maten inom offentlig sektor bör vara en självklarhet. Men det krävs engagemang och kunskap i alla led och på alla nivåer för att den goda måltiden inom offentlig sektor ska kunna utvecklas. Det är något som jag strävar efter i visionen Sverige – det nya matlandet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Måndagen den 13 september utsåg jordbruksminister Eskil Erlandsson Östersund till årets matlandethuvudstad 2011. Bara två veckor senare kunde man i media läsa att landstinget i Östersund genomfört en livsmedelsupphandling som lett till mycket långväga matleveranser för länets skolor och omsorgsboenden.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Bland annat från Lantbrukarnas Riksförbund som provoceras av att svenska kommuner och landsting inte bryr sig om att ställa krav på de hårda djurskyddsregler som det svenska lantbruket lyder under.

– Helt otroligt att upphandlingsenheten i Östersund nu upphandlat sin mat utomlands och inte gett lokalproduktionen någon chans. Där sprack epitetet som matlandets huvudstad 2011  med ett riktigt självmål, säger Mats Weinesson från LRF i ett mejl till vår redaktion.

Enligt lagen om offentlig upphandling är det inte tillåtet att inkludera krav i upphandlingen som geografiskt begränsar leverantörernas möjligheter att lämna anbud. Det innebär till exempel att man inte får lov att ange att man premierar lokala leverantörer.

– Sverige skulle vara den största förloraren om vi frångår denna princip i Europa, säger Stefan Attefall minister med ansvar för upphandlingsfrågorna och syftar på vår egen omfattande export.
Han påpekar att det går att ställa vissa krav i livsmedelsupphandlingar men påpekar samtidigt att upphandlingar inte är det enda sättet att bedriva miljöarbete i samhället.
– Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en politisk diskussion som måste föras i kommunerna.

Den politiska frågan diskuteras också ute i kommunerna och på många håll görs försök att upphandla
närproducerat, ekologiskt, med krav på djurskydd i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Men ämnet är komplext och överprövningarna duggar tätt. Flera kommuner upplever att striden mellan de två största livsmedelsleverantörerna, Menigo och Servera, går ut över deras verksamhet. Det är mer regel än undantag att upphandlingen överprövas av den leverantör som förlorat.

Monica Sihlén från Miljöstyrningsrådet har förståelse för de kommuner som tvekar att ställa krav i livsmedelsupphandlingar.
– Jag rekommenderar starkt att man tar vår hjälp och ställer krav, men jag har samtidigt förståelse för att man tvekar. Det saknas fortfarande rättspraxis på området. Vi har tillhandahållit våra miljökriterier sedan 2006 men de har ännu inte prövats i domstol. Alla väntar med intresse på utvecklingen, säger Monica Sihlén, projektledare på Miljöstyrningsrådet.
Miljöstyrningsrådet har fått regeringens uppdrag att öka kunskapen om livmedelsupphandling.

– Den offentliga måltiden är en mycket viktig del i regeringens vision om Sverige som det nya matlandet. Det serveras hela tre miljoner måltider dagligen i den offentliga verksamheten. Arbetet med att höja kvaliteten där kan göra stor skillnad.
I uppdraget ingår att tillhandahålla information via webbplatsen, hålla utbildningar och rådgivning över telefon.
– En viktig del i arbetet är att få till samtal mellan parterna i fråga, både leverantörssidan, beställarsidan och myndigheter. Livsmedelsupphandlingar är mycket komplexa i fråga om sortiment, avrop, logistik och antalet människor som är berörda. Vi tror att flera frågor kan lösas genom samtal.

Hon är mycket optimistisk till utvecklingen och säger att intresset är större än någonsin för att få till bättre livsmedelsupphandlingar.
– Man intresserar sig för matens kvalitet, miljöprestanda på produkterna, ursprung och djurskyddsfrågor. Man vill även ha möjlighet att ställa sociala- och etiska krav, exempelvis rättvisemärkt kaffe. Lägsta pris är inte längre det viktigaste, smak, utseende och miljö är lika viktigt.

Intresset för frågan finns på alla nivåer, politiker, tjänstemän och medborgare.- Ambitionsnivån inför upphandlingen kan vara hög eller låg, det är upp till den enskilda kommunen. Även om det bara ställs ett par krav tycker jag att man ska vara nöjd. Det är viktigt att börja i rimlig skala, men på sikt kan vi tillsammans nå en otroligt stor förändring.
Hennes generella rekommendation är att ställa krav på relevanta delar av sortimentet, som det är möjligt att följa upp. Miljöstyrningsrådet erbjuder även vägledning över uppföljning av kraven.

En kommun som använt sig av Miljöstyrningsrådets miljö- och djurskyddskrav och som blir indragen i en överprövning i domstol kan ta hjälp av rådets motiveringar till varför kraven är relevanta.
– Vi ger inte juridiskt stöd men de är välkomna att ta del av samtliga våra bevekelsegrunder som anger varför vi tycker att våra krav får ställas. De finns publicerade på hemsidan.