Brister i kommunal redovisning och inrapportering

Brister i kommunernas årsredovisningar och inrapportering till SCB är ett hot mot tillförlitligheten i Räkenskapssammandraget, som bland annat används för att utforma finanspolitiken. Riksrevisionen rekommenderar därför en skärpning av kontroller och rutiner när informationen samlas in av SCB.

Räkenskapssammandraget är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling. Räkenskapssammandraget ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna, som i sin tur utgör ett centralt underlag för finanspolitiken.

Statistiska centralbyrån (SCB), som ansvarar för att ta fram Räkenskapssammandraget, har alltid bedömt att tillförlitligheten är hög – men har inte säkerställt att det stämmer. Riksrevisionens granskning visar nu att tillförlitligheten i Räkenskapssammandraget hotas av brister i kommunernas årsredovisningar och av fel i inrapporteringen till SCB.

– Vi har sett oväntat många fel i kommunernas överföring av uppgifter från sina årsredovisningar till Räkenskapssammandraget. Problemen på det här området är större än vad som tidigare har varit känt, säger Helena Lindberg, riksrevisor.

En del av de brister som konstaterats i kommunernas redovisning orsakas av att kommuner på olika sätt ger en mer önskvärd bild av sin ekonomiska situation och utveckling än vad som egentligen är fallet. Riksrevisionen konstaterar att sådan resultatjustering har haft en påtaglig inverkan på resultatet av kommunernas samlade redovisning.

– Överföringsproblem och resultatjustering utgör tillsammans ett hot mot tillförlitligheten i Räkenskapssammandraget. Sannolikt har detta lett till negativa konsekvenser för de aktörer som använder uppgifter från Räkenskapssammandraget, säger Lasse Einarsson, projektledare för granskningen.

Brister i tillförlitligheten i räkenskapssammandragets resultat- och balansräkning kan till exempel påverka träffsäkerheten i regeringens finanspolitik och kommunernas användning av nyckeltal för kommunjämförelser. Det betyder också att politiker, journalister och kommuninvånare får svårare att följa enskilda kommuners reella ekonomiska utveckling.

Bland annat för att minska kommunernas incitament till resultatjustering ändrades kommunallagen 2012 så att kommunerna under goda ekonomiska tider kan avsätta medel i så kallade resultatutjämningsreserver.

– Majoriteten av kommunerna har visserligen använt sig av dessa reserver men det har inte minskat förekomsten av resultatjustering. Resultatutjämningsreserver verkar inte ha kommit åt det här problemet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar i korthet SCB att:

• stärka de interna kontrollerna i Räkenskapssammandraget,
• vidta åtgärder för extern granskning av kommuners inrapportering, samt
• återinföra kassaflödesanalysen i Räkenskapssammandraget så det går att följa upp effekten av resultatutjämningsreserverna.

Fakta: Räkenskapssammandraget

Varje svensk kommun laddar årligen ner en stor Excelblankett från Statistiska centralbyråns (SCB) webbplats, fyller i uppgifter om årets intäkter och kostnader och skickar filen till SCB. Detta underlag kallas för Räkenskapssammandraget och utgör statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Resultat- och balansräkningen i Räkenskapssammandraget ligger till grund för nationalräkenskaperna, som i sin tur utgör ett centralt underlag för regeringens finanspolitik. Uppgifterna används i regeringens budgetpropositioner men även för finansiella nyckeltal och inrapportering till EU:s statistikorgan Eurostat.

 Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? (2018:23)