Hållbart byggande – nyckel för framtida städer

Trots en stor miljömedvetenhet i Sverige, så finns det idag ett behov av mer klimatsmarta och hälsosamt utformade byggnader och bostäder. Hur kan vi bygga hållbara städer med människan och planeten i fokus? Och vem har ansvaret? Dessa frågor lyfter Lone Feifer, Direktör för hållbara byggnader på VELUX®.  

Lone Feifer, direktör för hållbara byggnader, VELUX.

Vi behöver spendera jordens resurser på ett mer hållbart sätt – vilket inkluderar hur vi bygger, rustar upp och planerar våra svenska städer. De flesta flerbostadshus i Sverige byggdes för drygt 50 år sedan och tillståndet är generellt dåligt av olika anledningar. I takt med att renovering och upprustning tar fart, vilket det finns ett tydligt behov av, måste vi se till att byggnader och bostäder dessutom blir mer hållbara i form av energibesparingspotential. 

Att bygga hållbart  

Att bygga hållbart är ett brett begrepp som inte bara är en fråga för planeten, utan också för människorna. Ett mer holistiskt synsätt vad gäller planering och utveckling av städer är ett absolut måste, där sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer tas i beaktande. Sverige är ett enormt välutvecklat land i flera aspekter och i största allmänhet är det svenska byggnadsbeståndet och människors levnadsförhållanden goda. Dessutom har Boverket och Energimyndigheten tagit fram förslag till en långsiktig renoveringsstrategi för det nationella byggnadsbeståndet. Sveriges mål är att till år 2030 nå 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Något som myndigheterna uppmärksammat är dock att fler krafttag krävs för att ambitiösa och fler energieffektiva renoveringar ska genomföras. 

Ökad befolkningstäthet

Befolkningstätheten har i Sverige gått från 21,6 invånare per kvadratmeter år 2000 till 25,7 år 2021 som följd av befolkningstillväxt. Det betyder att vi behöver ha ett mer strategiskt synsätt när det kommer till att bygga nytt och rusta upp fastigheter med hållbarhet i fokus. Vi ser att fokus bör riktas mot den del av det svenska samhället som faktiskt bor i undermåliga byggnader och bostäder.

En undersökning av VELUX visar att en fjärdedel av Sveriges befolkning lever i undermåliga inomhusmiljöer, påverkade av för lite dagsljusinsläpp, fukt, kyla och störande buller.Dessutom framkommer det att fem procent av svenskarna med låg inkomst inte har det tillräckligt varmt hemma. På europeisk nivå lever 50 miljoner hushåll i så kallad energifattigdom, där många inte har råd att värma upp sina hem på vintern. När energipriserna dessutom stiger, riskerar denna grupp att bli större.

Balans mellan dagsljus och solljus

En viktig del av i utformandet av hållbara och hälsosamma byggnader och bostäder är dagsljusinsläpp. Vi lever i en tid då städer blir alltmer tätbebyggda, vilket innebär att byggnadsplaneringen ur ett dagsljusinsläppsperspektiv måste bli smartare.

Under de senaste decennierna har intresset i byggindustrin, bland arkitekter och i forskningslandskapet, ökat när det kommer till att bygga med dagsljus i fokus, speciellt ur en energisynpunkt. Dagsljusinsläpp inomhus har stora hälsoförmåner, men det har också rent estetiska fördelar och transformativa krafter då fönster och takfönster förhöjer känslan i ett rum, ger oss kontakt med omvärlden och boostar vårt välmående. I Boverkets byggregler ställs krav på tillgång till dagsljus i byggnader och det har kommit att bli en mycket central fråga sett till bebyggelse nu och i framtiden.  

Värme och svalka

Behovet av att kyla ner våra bostäder har också fått en ny betydelse i en tid då vi upplever ett allt varmare klimat världen över och AC-anläggningar har ökat i popularitet. Tio procent av världens el används till att kyla ner byggnader. Det innebär att de beslut som individer tar gällande att värma eller svalka sina hem har betydelse för energiförbrukningen. Detta är ännu en faktor till att det är så viktigt med fönster och takfönster, eftersom de stödjer ökad ventilation i hemmet.

I Sverige vet vi hur byggande ska ske hållbart i alla led, från material till utformning. På VELUX ser vi primärt att det hållbara bostadsbeståndet kan och bör öka. Flera aktörer bär ansvar för att driva på utvecklingen. Det yttersta ansvaret ligger på politiken, men marknaden, intressenter och individen måste också ställa krav och ta aktiva beslut som ökar kvaliteten och kvantiteten av hållbara byggnader.

Cirkulärt tänk
Mer information behövs om ohållbart byggnadsbestånds negativa klimatpåverkan, och hur det påverkar inomhusklimatet i svenskarnas bostäder. Människor behöver också aktivt göra hållbara val när det kommer till renovering och hur hemmet utformas, där ett cirkulärt tänk är ett steg i rätt riktning för hållbara samhällen.

Lone Feifer, Direktör för hållbara byggnader, VELUX®

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.