Hur helig är integriteten?

– Vi får kanske faktiskt finna oss i en del kränkning av integriteten om man kan komma åt de grova brottslingarna. Hittills har grova brottslingar legat steget före. Men om vi vänder på kuttingen och finner oss i en del integritetskränkning så kan vi komma ikapp.

Det hävdade Sven-Erik Alhem, ordförande Brottsoffejouren och tidigare överåklagare, i en paneldiskussion på Trygg & Säker som livesändes från Malmö förra veckan.

– Grova brottslingar är synnerligen gynnade av vårt rättssäkerhetssystem. Man kan tiga och avvakta. Ordet integritetskränkning är starkt i allmänheten, tillade Alhem.

Han menar att de grova brottslingarna i praktiken har eliminerat vittnesmöjligheterna.

Underminera brottsligheten
– Därför krävs det något som kommer in och gör att de inte kan kommunicera lika fritt. All brottslighet kräver ständigt kommunikation. Om vi kan komma åt det kan vi underminera brottsligheten, sa Sven-Erik Alhem och mångas tankar gick till Enkrochat som den franska säkerhetspolisen kräckte och sedan delade med sig data från till svensk polis.

– Det finns en rättssäkerhet även i att komma åt de grova brottslingarna, var Sven-Erik Alhems slutsats.

Övriga paneldeltagare höll bara delvis med Alhem. Någon påpekade att handläggningen för att söka tillstånd för kameraövervakning är på tok för lång. Det kan ta upp till ett år – och då har brottsligheten flyttat sig.

”Rucka inte på integriteten”
Mats Glans, jurist och utvecklingsledare i prevention, Malmö stad, tycker inte att man ska rucka på integriteten. Det är grundläggande principer som vuxit fram i samhället under lång tid. Tumma aldrig på rättssäkerheten, är hans tips. Han är inte heller för livstidsstraff för till exempel övergrepp i rättssak. Fängelserna är skolor i brott, anser han och pekar på nya tekniska lösningar som fotboja och andra kreativa grepp i stället.

Mats Glans menar att mycket handlar om värderingar och normer. Problematiken handlar inte om invandringen som sådan utan att vi fallerar i att förmedla normer och värderingar till de nyanlända.

Per Ottosson, enhetschef vid Utvecklingscentrum Väst, Nationella Operativa Avdelningen (NOA), menade att många nyanlända inte integrerats i det svenska samhället.

Sven-Erik Alhem menade slutligen att de som man kan påverka allra mest är de unga kriminella, barnen. Om dessa ser att de grövsta kriminella sitter bakom lås och bom så påverkar det inställningen hos de kriminella unga, hoppas han.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *