Lönebesked bör visa alla skatter

Lönebeskedet bör ge en heltäckande bild av hur den totala lönen fördelas på nettolön, skatter och pensions­inbetalningar.

Det hävdar Lars Jonung, senior­professor i national­ekonomi vid Lunds universitet, samt Erik Norrman, fil dr i national­ekonomi vid Lunds universitet.

Lars Jonung. Arkivbild.

Med införandet av källskatten 1947 blev det arbets­givarens plikt att betala in skatten för de anställda. Tidigare var skatten synlig eftersom varje skattskyldig var tvungen att själv betala sin skatt. Nu visar intervju­undersökningar satt väljarna saknar kunskap om vad de faktiskt betalar i skatter och avgifter till den offentliga sektorn, framhåller de på debattplats i Svenska Dagbladet 2024-10-03.

Öppenhet och transperens

– Hur ska de då kunna fatta väl underbyggda beslut vid valurnan? Vi ställs inför ett demokratiskt informations­underskott, som inte är värdigt ett samhälle som gör anspråk på öppenhet och transparens i det offentliga samtalet, frågar ekonomerna retoriskt.

Debattörerna använder sig av en ingenjör och dennes inkomst med en bruttolön på 60 000 kronor som exempel. Med den bruttolönen blir det efter skatter, avdrag och avgifter kvar en nettolön på 41 985 kronor. Men totallönen är 86 763 kronor om man räknar in premie­avsättningen på 6 488 kronor samt den särskilda löneskatten på 24,26 procent, det vill säga 1 423 kronor. Den bör finnas med på lönebeskedet eftersom arbetsgivaren betalar in denna.

Nettolönen är 48 procent

I deras förslag till vad ett lönebesked bör innehålla visar det sig att nettolönen utgör drygt 48 procent av totallönen och inte 70 procent vilket löntagaren kan förledas att tro då hen jämför nettolön med bruttolön. Skatte- och avgifts­belastningen är med andra ord 52 procent, enligt debattörerna.

Jonung och Norrman listar fyra fördelar som de ser med sitt förslag.

1) Det demokratiska informations­underskottet försvinner när löntagarna får fullständig information om hur mycket de faktiskt betalar i skatt. Ett fullständigt lönebesked blir därmed ett inslag i folkbildningen – en god tradition i det svenska samhället.

2) När pensionsavsättningen anges på det månatliga lönebeskedet, ger det en trygghet för löntagarna att se att pensions­avgiften betalas in regelbundet till försäkrings­bolaget. Särskilt gäller detta för anställda i företag utan kollektiv­avtal. Denna information gör det dessutom möjligt för löntagarna att få en bättre bild av sitt faktiska pensions­sparande.

3) Det fullständiga lönebeskedet blir ingen dyr skattereform – i själva verket en av de billigaste med hjälp av dagens datateknik.

4) Kravet på ett fullständigt lönebesked kommer att motverka oseriösa och kriminella arbetsgivare.

Läs mer här.