Hur länge har kommunerna råd att elda för kråkorna?
Hur länge har svenska kommuner råd att slösa skattepengar på skyhöga elräkningar orsakade av gammal belysning? Svenska kommuner utnyttjar fortfarande inte den stora besparingspotentialen som finns i moderniseringen av offentlig belysning. En undersökning gjord bland Sveriges samtliga kommuner och landsting (235 av 290 kommuner, 15 av 18 landsting och 2 av 2 regioner har svarat) visar att kommunerna är överens om att energieffektivisering är en högprioriterad fråga, och att belysning är ett intressant område. Trots detta är det alldeles för få som tar steget från tanke till handling. Nyligen presenterades Belysningsbranschens årliga rapport om offentlig belysning. Belysningsbranschen har frågat alla svenska kommuner och landsting om energieffektivisering generellt och belysning specifikt.
Undersökningen ger en bra bild av kommunernas utmaningar, förutsättningar och inställning. Den visar att 65 procent av kommunerna har eller kommer att genomföra energieffektiviserande åtgärder det kommande året. 15 procent uppger att de inte har gjort några förändringar det gångna året och 18 procent uppger att de inte kommer att göra några förändringar under året som kommer.
Stort intresse men låg kunskap
I 67 procent av kommunerna anser man att belysning specifikt är ett högintressant område för energieffektivisering. Men, det råder kunskapsbrist gällande investeringskostnader, lönsamhet och praktiska frågor. 4 procent anser sig veta hur stor del av elförbrukningen i kommunala bolag och verksamheter som består av belysning – och ingen av dessa kan sedan ange en korrekt siffra. Endast 1 av 10 uppger sig veta hur mycket energi en kommun kan spara genom att byta ut en ålderdomlig belysningsanläggning i t ex en skola. Under tiden betalar kommunerna skyhöga elräkningar i onödan.
– Viljan finns hos kommuner och landsting. Däremot är det uppenbart att kunskapen måste bli bättre. Med kunskap och relevant underlag blir steget till en investering kortare. Det finns en enorm potential för ekonomisk besparing genom uppdatering av offentlig belysning. När en hel kommun konsekvent genomför en uppdatering av sin belysning gör det stor skillnad för miljön och för kommunens ekonomi. Pengar som kan användas till nya bra satsningar. Tiden då kommunerna eldar för kråkorna är förbi, säger Magnus Frantzell, VD på Belysningsbranschen.
Eftersatt område – mycket pengar att spara
Genom att byta ut föråldrade armaturer och lysrör, som är mer än 15 år gamla, till modern och energisnål belysning kan man uppnå en energibesparing på 80 procent – med bibehållen ljuskvalitet.
I en riksomfattande studie som gjorts av Energimyndigheten framgår att mer än 63 procent av kontoren, 67 procent av idrottsanläggningarna, 73 procent av landets skolor och hela 82 procent av sjukhusen har föråldrade belysningssystem. När man omvandlar besparingspotentialen i kronor blir det stor effekt. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Det motsvarar 1029 förskolelärare eller 38 miljoner skolluncher under ett år.
– Under det senaste året har belysning varit en aktuell fråga och är högt upp på den politiska agendan, och populär i den allmänna debatten. Ett antal viktiga politiska beslut har tagits på sistone. Men trots intresset, den mediala uppmärksamheten kring ämnet, tacksamma tekniska framsteg och en rad uppmuntrande politiska beslut så går det långsamt i de svenska kommunerna, säger Magnus Frantzell.
Belysning – en prioriterad framtidsutmaning men…”Det är alltid mer eller mindre ekonomin”
Det största hindret för konkreta satsningar uppges vara ekonomin. Dels handlar det om att det är svårt att ”få loss investeringsmedel”, men även om svårigheter att beräkna kostnaderna och att vikta dessa satsningar mot andra konkurrerande utgiftsposter. Investeringarna förväntas dessutom behöva lång tid innan ”man börjar tjäna pengar på det”. I flera fall konstateras även att proaktiva miljösatsningar är svåra att prioritera i spartider.
Rapporten kommer att skickas till alla 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner. I den presenteras även konkreta åtgärder. Attitydförändringar genom kommunikation och gemensamma visioner är av avgörande betydelse för att konkreta förändringar ska ske. Energieffektiviseringsfrågor behöver marknadsföras internt för att man tillsammans ska arbeta mot de gemensamma målen och hålla frågan levande. Att få med de egna medarbetarna är lika viktigt som att få med kommuninvånare.
OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen genomfördes via strukturerade telefonintervjuer bland landets samtliga kommuner och landsting. Totalt deltog 250 av 310 informationschefer från landets kommuner och landsting med en spridning i hela landet.
Källa Belysningsbranschen