Idag presenterades Goda affärer
Idag presenterade Upphandlingsutredningen sitt slutbetänkandet med namnet Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling. Utredaren Anders Wijkman och ansvarig minister Stefan Attefall höll gemensam presskonferens.
Anders Wijkman inledde med att presentera de centrala delarna i utredningen. Därefter fick civil- och bostadsminister Stefan Attefall möjlighet att kommentera vikten av upphandlingsområdet, bland annat med avseende på att allt mer offentlig verksamhet upphandlas. Han påtalade även vikten av att höja kompetensen kring upphandling, låta upphandlingsfrågorna få högre status på myndigheter, kommuner och landsting samt att stödet för upphandlande myndigheter ska förbättras.
– I det privata näringslivet sitter inköpschefen med i ledningsgruppen, men i offentlig verksamhet sitter inte sällan upphandlaren någonstans långt nere i källaren och utför sitt uppdrag, sa Stefan Attefall och uppmanade till förändring.
– Det är mycket positivt att utredningen så tydligt fokuserar på vikten av ett strategiskt förhållningssätt. Offentlig upphandling får allt större betydelse i och med att driften av viktiga funktioner i samhället i högre grad är föremål för offentlig upphandling. Med tanke på den stora påverkan på människors liv och de stora summor av skattebetalarnas pengar det rör sig om är det oerhört viktigt att man på alla nivåer i upphandlingsfrågorna har en plan: vad vill vi få för pengarna? Och hur ser vi till att följa upp att vi fått det vi ville? Utredningen har många goda idéer för att upphandlingsfrågorna ska få en mer framskjuten plats på både nationell och lokal nivå, säger civilminister Stefan Attefall.
Under frågestunden fick Anders Wijkman bland annat möjlighet att utveckla vilken potential den offentliga upphandlingen utgör i arbetet mot ett mer hållbart samhälle.
– Vi har begränsade kunskaper om vad offentlig sektor köper och hur mycket man köper för. Det försvårar styrningen av den offentliga upphandlingen men samtidigt finns en stor potential för både besparingar och kvalitetsförbättringar. Upphandlingsjuridiken har fått en oproportionerlig stor roll och rädslan för att göra fel har gjort att man tappat andra minst lika viktiga aspekter av den goda affären, säger Anders Wijkman.
50 förslag
Betänkandet innehåller ett 50-tal förslag för regering och riksdag att beakta med målet att skapa en nationell strategi för goda offentliga affärer:
En ny myndighet bör, i enlighet med tidigare utredningar, inrättas med det huvudsakliga uppdraget att ge stöd och vägledning till de upphandlande myndigheterna. Ett förbättrat stöd skulle snabbt kunna ge vinster i form av både besparingar och en offentlig service till högre kvalitet.
Gränserna för att direktupphandla varor och tjänster höjs för upphandlande myndigheter från knappt 300 000 till 600 000 kronor. Transaktionskostnaderna ska inte äta upp de vinster som konkurrensutsättningen normalt genererar.
Kunskapssatsningar i form av tre professurer, akademisk utbildning och forskningsanslag på 10-15 miljoner kronor/år samt tydliga förbättringar av den nationella upphandlingsstatistiken.
De upphandlande myndigheterna bör få större utrymme att förhandla så att de varor och tjänster som upphandlas bättre ska kunna anpassas till offentlig sektors behov. Vidare är det i princip omöjligt att upphandla innovationer utan att förhandla.
Enskilda personers val och särskilda behov bör kunna komma till uttryck vid upphandling av exempelvis hjälpmedel och färdtjänst. Förslaget möjliggör valfrihet vid alla typer av varor och tjänster samt bidrar till att valfrihet kan förverkligas i hela Sverige.
Upphandlingsmålen koncentreras till ett fåtal domstolar för att samla kompetensen, minska handläggningstiderna och göra praxis mer enhetlig. Temporära direktupphandlingar tillåts för att försörjningen av varor och tjänster till de offentliga verksamheterna ska kunna fortgå under domstolsprövningen. Den statliga upphandlingsstödjande myndigheten får därtill rollen att medla mellan parterna inom branscher där upphandlingen lider av omfattande problem.
Flera åtgärder på nationell och nordisk nivå som syftar till att hjälpa de upphandlande myndigheterna att ställa och följa upp miljökrav och sociala krav. Särskild uppmärksamhet ska ägnas frågan om hur upphandlingarna ska kunna fånga upp de mervärden som idéburna organisationer representerar.
Vägledning bör tas fram som visar hur livscykelkostnader kan beaktas i offentliga upphandlingar. Vidare bör offentlig sektor utnyttja sin köpkraft för att locka fram innovativa lösningar som radikalt minskar energi- och materialomsättningen.
En ny svensk lag tidigast 2015
Nu ska utredningen behandlas och beredas i vanlig ordning. Senare under året kommer även EUs arbete med nya direktiv på upphandlingsområdet, som väntas under tidig höst. Stefan Attefall bedömer att en ny svensk lagstiftning kan träda i kraft tidigast 2015.
Mer om utredningens slutbetänkande i nästa nummer av Offentliga Affärer.