En produktspaning på datorbildskärmar
Ett produktområde inom ramavtalet Klienter är datorbildskärmar. Gamla hederliga fristående bildskärmar. Händer det verkligen något nytt på det här området? Svaret är – jorå.
Marknaden för datorbildskärmar är mogen. Produkterna på marknaden liknar varandra, priserna har pressats under många års tid och utvecklingen kan tyckas ha stagnerat. Men det är inte hela sanningen. Det händer mycket på marknaden för själva panelen – den viktigaste beståndsdelen för bildskärmar.
Den enskilt vanligaste tekniken som används i dagens monitorer är LCD, vilken använder flytande kristaller för att reglera ljusstyrkan. Bakgrundsbelysningen, alltså själva ljuskällan, består av lysdioder – LED-teknik. LED ersatte lysrören som ljuskälla med energibesparing och miljövänligare återvinning som resultat. De senaste tre åren har LED-tekniken dessutom utvecklats till att erbjuda lika god livslängd som lysrören.
Miljön är viktig
Miljöhänsyn är ett område bildskärmstillverkarna har arbetat mycket med. Flera tillverkare marknadsför sina monitorer med att de är tillverkade med återvunnen plast. I realiteten är det en mycket liten andel av produkten som görs av sådant återvunnet material. Samsungs monitorer har 1 procent och vissa andra tillverkare har så lite som 0,1 procent. Det låter som ett uteslutande marknadsföringsknep.
– Ja, det kan tyckas. Men vi är bara i början av utvecklingen. Min förhoppning är att den andelen kommer att växa, säger John Bünsow Lindén.
En annan miljöåtgärd är att helt utesluta PVC ur elsladdarna i monitorn. Vid brand orsakar de miljövådlig och otäck rök.
– Detta har vi tagit bort helt från och med de bildskärmar vi levererar i december.
Höjda Energy Star-krav
Nästa version av energimärkningen Energy Star, som är ett amerikanskt initiativ, lanseras i juni 2013. Energy Star 6.0 kommer att markant höja kraven på energiförbrukningen.
– Hittills har kravnivån i Energy Star varit lite lam, nära nog 80 procent av alla produkter klarade kraven utan några ändringar. Men den nya märkningen är riktigt tuff, och det är bra – det är då man kommer vidare i utvecklingen.
– När vi lanserade vår storsäljare, 24-tumsskärmen 2443BW, var det den första bildskärmen på marknaden som fick TCO och Energy Star-märkning. Den drog 34 watt och gränsen låg på 36.6 watt. Sedan dess har lysdioderna gjort entré och idag har bildskärmar med samma storlek en förbrukning på 24 watt.
Standarden tar hänsyn till hur stor bildskärmen är, men vissa av Samsungs high-end skärmar, det vill säga ljusstarka skärmar framförallt för grafiskt bruk, kommer inte att klara de nya kraven. I dessa skärmar finns kontrollelektronik även i panelen, så kallad TFT-teknik, som förbättrar både ljusstyrkan och precisionen. Det drar lite mer ström.
– De drar uppemot 27 watt, och ändå klarar de inte de nya kraven. Där kommer vi tvingas till lite innovation.
Smart funktionalitet
Datorbildskärmarna är ofta utrustade med funktioner som också drar lite ström.
– Vissa är utrustade med sensorer som till exempel känner av om någon sitter framför datorn, eller som kan styra ljusstyrkan utifrån hur ljust det är i rummet. Andra kan ha en timer i sig som stänger av efter till exempel en åtta timmars arbetsdag. Det kan vara användbart till exempel på arbetsplatser där man kopplar in sin bärbara dator till monitorn och när man går hem för dagen drar man bara ut sladden och glömmer stänga av monitorn. Det är en viktig funktion eftersom en LCD-monitor drar lika mycket ström oavsett vad som visas på bildskärmen, alltså även med en svart ruta.
Trender på sikt
I bildskärmar för mindre enheter, som mobiltelefoner och displayer på kameror exempelvis, ökar användningen av en ny teknik, kallad OLED. Den genererar ljus i varje egen punkt, vilket kräver oerhört många ljuskällor som sitter enormt tätt.
– Den här tekniken kommer vi utan tvekan att se i större bildskärmar på sikt, men det kräver en del utveckling. Livslängden på skärmen är ännu för kort, något som inte är lika kritiskt i en mobiltelefon som kanske är aktiv ett par timmar om dagen jämfört med en kontorsmonitor som är aktiv 9-10 timmar om dagen. Dessutom är kostnaden fortfarande för hög. Det är minst tre år bort för skrivbordsbruk, säger John Bünsow Lindén.
Betraktningsvinkeln
Men det mest framträdande är förbättringar i bildkvalitet där en stor fråga är betraktningsvinkeln. På vissa bildskärmar förvrängs bilden radikalt om du tittar på den ur en sned vinkel. Det har vi märkt framförallt på bärbara datorer med resultatet att färgerna kan skifta och ibland till och med inverteras.
– Det finns två tekniker för hur man löser problemet med betraktningsvinkeln. Den vanligaste tekniken, kallad TN, som idag finns på nära 95 procent av bildskärmarna på marknaden, ger dålig återgivning om min inte sitter exakt rakt framför bildskärmen. En betydligt bättre teknik, kallad WVA, används framförallt i paddor och tablets, där bilden förvrängs betydligt mindre även i en mycket sned betraktningsvinkel.
För att ytterligare komplicera det hela har i princip alla bildskärmstillverkare en egen beteckning på tekniken, vilket gör det svårt att veta vad man ska fråga efter.
– För kunden kan det verka märkligt att skillnaden i betraktningsvinkel mellan de två teknikerna endast är 170⁰ respektive 178⁰. Båda låter ju tillfredsställande men skillnaden är i själva verket mycket stor.
Måttet för betraktningsvinkeln baseras på en standard som är skriven för länge sedan, och anger när kontrasten på skärmen har sjunkit ner till oläsbart. Men däremellan är skillnaderna i bildkvalitet stora.
– Vi ser att den här tekniken även kommer att användas i skrivbordsbildskärmar framöver. Vi har det redan idag i våra high-end produkter och i vissa andra kontorsskärmar.
Han rekommenderar alltså att välja produkter med 178⁰ betraktningsvinkel.
– Prisskillnaden har varit stor, den bättre tekniken har kostat närmare det dubbla, men skillnaden har redan krympt och idag är den dyrare tekniken endast cirka 20 procent dyrare.
Välj rätt upplösning
Ett pågående arbete som kommer att ge resultat på bildskärmarna bedrivs hos utvecklare av operativsystem och programvaror, tillsammans med tillverkarna av grafikkort. John Bünsow Lindén ger en bakgrund:
– Ett vanligt problem som kunderna stöter på idag när de ska välja bildskärm är att de väljer en aning mindre storlek men som har högre upplösning.
Han tar ett exempel.
– Om valet står mellan en 22-tumsskärm med upplösningen 1680×1050 och en billigare 21,5-tumsskärm med upplösningen 1920×1080, kanske kunden tänker att en så marginellt mindre skärm är okej och den har ju faktiskt högre upplösning – och väljer alltså den billigare. Problemet är att allt på skärmen blir smått, texter, ikoner och menyer. En högre upplösning är inte bättre alla gån
ger eftersom operativsystem och program är så dåligt anpassade.
Det pågår alltså ett utvecklingsarbete med mjukvara och grafikdrivrutiner för att bättre anpassa utseendet på programmen till skärmens faktiska upplösning.
– Istället för att göra texten mindre på skärmen, vid högre upplösning, kommer operativsystemen att förbättra skarpheten.
Han gör uppskattningen att den här nya tekniken når marknaden om ungefär ett år.
Och marknaden då?
– Det är tråkigt att behöva säga, men marknaden för skrivbordsbildskärmar peakade 2006, då såldes som flest bildskärmar i Norden. Sedan har andelen gått ner med 3-5 procent per år. Utvecklingen har skett samtidigt som försäljningen av bärbara datorer har kommit att dominera. Idag utgör bärbara datorer uppskattningsvis 85 procent av marknaden.
Men på våra kontor är efterfrågan fortsatt stark. De flesta har en extra skärm att koppla på vid skrivbordet.
– Därför fokuserar marknaden främst på företagsbruk idag och vi säljer mest av 24-tumsskärmarna. Med nyheter som bred betraktningsvinkel och bättre färgåtergivning samtidigt som priserna på den nya tekniken sjunker så tror jag vi kommer att få se en fortsatt god försäljning.
Han avslutar med att poängtera att 2013 blir bildkvalitetens år.
– Och då syftar jag inte bara på hur fina bilderna återges, utan även effekterna för text, för Word och Excel-användning i allra högsta grad, säger John Bünsow Lindén.