Minister med rättvisepatos
Jämställdhetsminister Maria Arnholm riktar blicken mot arbetsgivare i offentlig sektor och kräver lika lön, rätt till heltid och jämn fördelning på topptjänsterna – även i kommunala bolag!
|
– Att bli statsråd har varit en mer omtumlande förändring än jag trodde. Det är en stor uppgift att företräda regeringens politik och framträda som ansvarig inför offentligheten. Det är en ny erfarenhet. Jag förstod att det skulle vara omtumlande, men det var ännu mer än jag först trodde, berättar Maria Arnholm, Sveriges jämställdhetsminister sedan januari i år. Jag undrar om hon menar till övervägande del positivt eller negativt, men det vill hon inte svara på. Kommunicera visioner Vad har du med dig från din bakgrund, som är användbart i politiken? Hon förespråkar inte kvotering till bolagsstyrelser, men frågan är om det är regeringens ställningstagande snarare än hennes egen? Trots sin bakgrund inom pr-branschen menar hon att hennes kompetens i kommunikation främst härör från hennes politiska bakgrund. Hon engagerade sig tidigt i Liberala ungdomsförbundet och blev ersättare i riksdagen som 27-åring och fram till valet 1988. |
Namn: Maria Arnholm ”Hos de kommunala bolagen finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra.” |
– Men min kommunikativa förmåga föddes snarare i det politiska. Politik handlar ju om att kommunicera visioner som ännu inte finns, till skillnad från näringslivet som kommunicerar sina befintliga produkter och tjänster.
Det är en ännu större utmaning, menar hon.
Jag vill ändå passa på att ställa en fråga till henne i egenskap av kommunikationsstrateg: Vad är svårast att hantera som politiker, dåligt samvete eller dåligt rykte?
– Det måste alltid vara viktigast att vara sann. Dåligt rykte som saknar grund bör man kunna hantera. Ibland uppfattas det som att dagens mediestormar går för hårt fram i sin kritik, men jag tror att även läsarna ser det och det borde vara möjligt att sitta kvar om kritiken saknar reell grund.
{loadposition contentbanner}
Har aldrig vacklat
När väcktes ditt medvetande kring jämställdhetsfrågor?
– Jag har alltid haft ett starkt rättvisepatos. Jag har aldrig blivit personligt kränkt utan det är något som jag har med mig sedan barnsben. Det ligger i min person och i den värdegrund som jag är uppväxt med.
Hon berättar ändå ett minne från ungdomen. Hon ett antal kurskamrater på gymnasiet fick i uppdrag att göra ett dramatiserat kollage om kvinnorollen.
– Då studerade vi kvinnliga dramatiker som Karin Mannheimer till exempel, och satte upp ett antal sketcher och pantomimer om hur det är att vara kvinna. Då växte en mer formell medvetenhet hos mig och jag blev feminist.
Att vara uttalad feminist är något som verkar gå trend i, men Maria Arnholm har aldrig vacklat i sitt ställningstagande.
Uppfattats som bråkig
Hon är noga med att påtala att hon själv aldrig direkt drabbats av orättvis behandling på grund av sitt kön, hennes jämställdhetsengagemang handlar inte om det.
– Jag har, liksom många andra, varit omgiven av trevliga människor.
Men hon har ändå oräkneliga exempel på erfarenheter som drabbat andra i hennes närhet.
– Jag har massor av erfarenhet, allt från sexuella trakasserier av kompisar i handbollslaget, orättvis behandling på arbetsplatser och olika typer av härskartekniker.
Hur har du agerat inför sådana situationer?
– Jag har ofta agerat, men säkert inte alltid. Men jag har ofta varit ganska högljudd och kanske uppfattats som bråkig.
Lika lön är viktigt
Samma dag som vi gör intervjun ska hon sätta sig på flyget till New York för att representera Sverige på FNs kvinnokonferens under fyra dagar.
– Det är ett viktigt uppdrag, det finns många konservativa krafter runt om i världen som motverkar kvinnors rättigheter, säger hon.
Tillbaka i Sverige igen lagom till internationella kvinnodagen, och inbjuden att delta i ett seminarium arrangerat av den så kallade 15:52-rörelsen, som arbetar för att höja kvinnors löner.
Lönefrågan är en av ministerns uttalade kärnfrågor. Och hon anser att mer måste göras eftersom skillnaden mellan mäns och kvinnors lönenivåer består. En viktig målgrupp är staten, och det gäller för fler viktiga frågor än bara lönekartläggning. Hon pekar på det ansvar som staten som arbetsgivare har, och där är rätten till heltid en annan viktig fråga.
– Det har hänt mycket de senaste 20-30 åren på jämställdhetsområdet. Vi har idag jämställdhet på regeringskansliet och hos statliga myndigheter och bolag. Hos de kommunala bolagen däremot finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra. Där har jag ett stort ansvar. Andelen kvinnliga professorer är ett annat område, jag tror det i dagsläget ligger på 26 procent kvinnor. Men det stiger, idag tillsätts över hälften av tjänsterna med kvinnor.
Vilka medel står till buds för politiken?
– Som tur är använder inte politikerna lagstiftning till allt som man vill genomdriva. Då hade samhället varit helt outhärdligt. Inom näringslivet har man formulerat en bolagskod, och jag kan i samtal och kontakter följa upp hur de arbetar.
Maria Arnholm håller en befriande nivå på samtalet, fokuserar på åtgärder istället för att ägna sig åt att bestyrka sakfrågan, vilket på många håll är en strid som alltjämt pågår i vårt samhälle. Men hon är trots allt satt att göra ett arbete som utgår ifrån att det politiskt behövs åtgärder. Detta är också hennes personliga övertygelse.