Så kan kommuner bli effektivare

Kommunsektorns kostnader ökar långt utöver vad som motiveras av ökade priser och växande befolkning. Det visar en färsk rapport som Svenskt Näringsliv tagit fram. Hela 65 miljarder kronor ”är oförklarade”, hävdar näringslivsorganisationen.

Johan Lidefelt, nationalekonom, Svenskt Näringsliv.
Foto: Stefan Tell/Svenskt Näringsliv.

Rapporten presenterades den 4 november vid ett seminarium där bland andra civilminister Erik Slottner deltog. Bland övriga i panelen märktes Johan Lidefelt, nationalekonom, Svenskt Näringsliv och rapportförfattare, Annika Wallenskog, regeringens utredare av skattebroms, samt Emelie Värja, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av tankegångarna bakom seminariet och en nyhetsartikel i Dagens Samhälle föranledd av denna diskussion.

Är välfärden i kris?

Utgångspunkten för rapporten är att det i nyhetsförmedling och debatt ofta framställs som att välfärden är i kris och ständigt behöver mer pengar i form av ökade statsbidrag.
– Intrycket blir att sektorn är underfinansierad. Jag har helt enkelt försökt ta reda på om det stämmer, säger rapportförfattaren Johan Lidefelt, nationalekonom hos Svenskt Näringsliv, till Dagens Samhälle.

Svenskt Näringsliv har undersökt hur mycket av kostnadsökningarna senaste tio åren som kan motiveras av ökade priser, höjda löner, större befolkning och tekniska framsteg som ökat välfärdsutbudet.

”Oförklarade medel”

Hos kommunerna kan det mesta av ökningen på 45 procent förklaras, heter det. Men tre procent blir kvar, vilket motsvarar 17 miljarder kronor. I regionerna har kostnaderna ökat snabbare, 60 procent. Av dessa kan 48 miljarder enligt Svenskt Näringsliv inte förklaras av ökade kostnader eller utveckling inom medicinteknik. Den totala summan oförklarade medel landar då, enligt rapporten, på 65 miljarder kronor.

Svenskt Näringsliv lägger även fram ett antal förslag som man menar skulle göra kommuner och regioner mer effektiva.

Föreslår skattestopp

Bland förslagen märks idén om ett kommunalt skattestopp eller en skattebroms. Det är SKR:s tidigare chefsekonom Annika Wallenskog som har regeringens uppdrag att analysera vilka åtgärder staten skulle kunna vidta för att stimulera kommuner och regioner att sänka sina skattesatser eller motverka att höjningar. Hon ska föreslå hur en skattebroms och en skattesänkarpremie ska kunna utformas, rapporterade Dagens Samhälle den 1 september 2025.

Annika Wallenskog, regeringens utredare.
Arkibvild.

”Strama åt statsbidragen”

Svenskt Näringsliv vill även strama åt de riktade statsbidragen och utreda “en effektivitetsbonus” och “en tillväxtbonus”. Dessutom anser man att mer och fler verksamheter bör konkurrensutsättas. Organisationen pekar på att nationella jämförelser ska vara tillgängliga för alla så att lätt åtkomlig information om vårdens och den kommunala välfärdens kvalitet i alla kommuner och regioner ligger samlad. Slutligen pläderar man för färre kommuner och regioner.

Källor: Regeringen, Kommittédirektiv (Dir. 2025:79), Dagens Samhälle, Svenskt Näringsliv (svensktnaringsliv.se).