Starka skäl för OPS i infrastrukturbyggen

Det finns starka skäl för att åter pröva offentlig-privat samverkan vid infrastruktur­byggen. Det hävdar Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transport­ekonomi, Statens väg- och transport­forsknings­institut, VTI.

– Det är avgörande att förstå att riskerna inte är kopplade till OPS utan att alla stora projekt är förenade med risker, uppger han för OFFENTLIGA AFFÄRER.

– Vi kan lära från bygget av Arlanda­banan, hävdar Jan-Eric Nilsson som menar att oavsett hur man vänder på siffrorna är de samlade erfarenheterna entydiga: trots att kapital­anskaffnings­-kostnaden kan bli högre och trots att det finns fallgropar med OPS att se upp för, är det svårt att argumentera för att statens traditionella avtalsformer skulle ha kostat mindre.

I en debattartikel i SvD utvecklar den tidigare professorn sina argument:
https://www.svd.se/fel-att-doma-ut-ops–se-pa-arlandabanan

SKR pekar på risker
Allt fler kommuner och landsting prövar olika former av samverkan med näringslivet, konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin webbplats. Detta gäller speciellt inom områdena infrastruktur och anläggningar.

SKR menar att alla projekt innehåller olika risker som måste hanteras. I ett samverkansprojekt blir detta mer tydligt eftersom man där måste ta ställning till vem som är mest lämplig att hantera de olika riskerna.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor via e-post till Jan-Eric Nilsson med anledning av hans inlägg och SKR:s riskanalys.

Är det specifikt för infrastrukturprojekt som OPS lämpar sig eller kan modellen appliceras inom andra områden? 
– En (alltför) bekant svensk tillämpning är ju sjukhus, vilket också finns i flera andra länder. Även skolor har i England uppförts på detta sätt, men jag har inte följt upp erfarenheterna av detta.

SKR hävdar att det särskilt viktigt att ta ställning tillvem som är mest lämplig att hantera de olika riskerna som alltid förekommer i en OPS. Håller du med?
– Ja, riskhantering är A och O. Det är avgörande att förstå att riskerna inte är kopplade till OPSutan att alla stora projekt är förenade med risker. Skillnaden jämfört med dagens normalförfarande är att man med OPS måste försöka lägga alla risker på bordet i förväg och bestämma hur de fördelas.

– Eftersom vi i offentlig sektor är ovana vid att hantera risker för dåliga utfall i förväg är knepet som användes vid bygget av Arlandabanan så intressant, det vill säga att använda en (pensionerad) person med lång erfarenhet från näringslivet vid att hantera risker.

 Instämmer du i det som SKR framhåller i rapporten Riskhantering vid Offentlig Privat samverkan (OPS), SKR 2009, nämligen att de risker som finns förknippade med just formen OPS beror på: 
a) Den relativt begränsade erfarenhet som finns med lösningen.
– Ja.

b) De komplexa tjänster som ska upphandlas i en totallösning och dessutom ska beskrivas med funktionskrav.
– Det är en del av riskhanteringen. Tänk på att funktionen ’ett fungerande sjukhus’ eller ’en järnväg som medger viss trafik’ ytterst måste definieras i termer av funktion oavsett vilken avtalsform som används.

c) De långa avtalsperioderna.
– Ja. Men man kan bygga in kontrollstationer/optioner på det sätt som gjordes för Arlandabanan.

Så långt intervjun med Jan-Eric Nilsson.

I debattartikeln tar han även upp planerna på utbyggnad av höghastighets­banor och menar att dessa riskerar att tränga ut många samhälls­ekonomiskt lönsamma projekt. Därför finns det starka skäl för att ånyo pröva OPS, enligt den tidigare professorn.

– Samhällsnyttan är stor av att genomföra viktiga projekt i närtid i stället för att hamna i mångåriga longörer och ökande trängsel. Några norska projekt genom­fördes i likhet med Arlanda­banan inom stipulerad tid, vilket stärker motiven för OPS, tillägger han. 

Jan-Eric Nilsson tillstår att erfarenheterna från bygget av Nya Karolinska i Solna lagt en blöt filt över intresset för offentlig-privat samverkan (OPS) i Sverige. Men nu är alltså tid att ompröva inställningen till OPS och inse fördelarna, inte minst samhällsekonomiskt.