Vad Sverige behöver

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är en rak person som inte tvekar att kritisera när det är befogat, alla får sig en släng av sleven: rekryterare i den statliga förvaltningen – och i näringslivet, alltför politiserade fackförbund och illa fungerande platta organisationsstrukturer. Hon har en klar idé om vad Sverige behöver.

Den offentliga sektorn kan göra mer för att främja en väl fungerande arbetsmarknad, anser arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

– Kommunerna tar socialt ansvar i sina rekryteringar men hos statliga förvaltningar och bolag är det sämre. Där gör man inte tillräckligt för att öka mångfalden. Kanske beror det på en gammal illa fungerande kultur – där man bara tar hänsyn till “förtjänst och skicklighet” vid rekrytering, säger hon.

Vi träffar henne en solig dag i Visby, mitt under Almedalsveckans tumult. Det är många som vill skaka hand och få en pratstund med ministern. Hon tar sig tid, men sliter sig till slut vänligt ifrån skaran för att ge oss vår utlovade halvtimme.

– Det är svårt att finna tid att prata med alla – det känns tråkigt.

Hon har nyss deltagit i ett seminarium om civilsamhället, i form av ideella föreningar och organisationer, och dess roll för sysselsättningen i Sverige.

– Mina erfarenheter inte minst som polis är att vi behöver ta hand om vissa utsatta grupper. Bara någon vecka efter att en kriminellt belastad person blivit utsläppt stötte vi på den personen i något polisärende, berättade Hillevi Engström.

Samtliga paneldeltagare tog möjligheten att lämna önskemål till arbetsmarknadsministern. Hillevi Engström tog till sig alla tankar och synpunkter och berättade att man planerar att kartlägga alla de arbetsmarknadsstöd som finns.

– Men inte för att skära ner utan för att göra bättre, påpekade Hillevi Engström.

Vikten av bra ledarskap
Som minister gör Hillevi Engström förstås många framträdanden. I våras åkte hon till Ådalen för att uppmärksamma 80-årsdagen av de chockerande händelserna då fem demonstrerande arbetare sköts ihjäl av militära styrkor.
Vilken roll spelar fackförbunden jämfört med för 80 år sedan?

– De behövs men inom lite andra frågor. De fackförbund som förnyar sig de växer idag. Se vilka utmaningar som finns för medlemmarna och hur samhället ser ut idag.

Många upplever att fackförbunden bara pratar med regeringen – och har ingen dialog med medlemmarna.

– En 20-åring är intresserad av att diskutera hur det kan bli bättre på arbetsplatsen. Blanda inte ihop det med partipolitik, råder Hillevi Engström.

Hon har lång facklig bakgrund och har bland annat varit ombudsman i Polisförbundet.

– Har man varit på arbetsmarknaden i 20 år har man sett många exempel på goda och dåliga situationer i arbetslivet och insett vikten av bra ledarskap. Ett bra ledarskap kan till och med överbrygga nackdelarna hos arbetstillfällen med monotona och trista arbetsuppgifter.

Det har blivit svårare att rekrytera chefer och ledare. Många väljer istället att specialisera sig i sin karriär.

– Vi behöver värdesätta ledarens roll, säger Hillevi Engström och uppmanar alla som får tillfället att ta tacka ja till chansen nya förtroenden.

Som hon själv har gjort. Först polis – kriminalinspektör, sedan facklig ombudsman och så från riksdagsman till ministerposten som hon tillträdde i oktober 2010.

Återinstallera mellanchefer
Hon pratar också om organisationsstruktur som en faktor för att skapa goda arbetsplatser.

– I offentlig sektor har man tagit bort alla mellanchefer, vilket ibland leder till att cheferna ansvarar för så många som 40-50 anställda. Då har man inte alltid tid att se alla medarbetare. Jag tror inte på de platta organisationerna. Det är att spara på fel saker – istället för att satsa på sådant som gör att vi växer på arbetsplatsen.

Mångfald på våra arbetsplatser kan vara en sådan sak och vi kommer att behöva ny kompetens i verksamheterna. Nyligen var Hillevi Engström med på en bussresa med nyanlända arbetssökande ingenjörer. Bussen gick från Stockholm till Volvo i Göteborg och syftet var att synliggöra den stora resurs av invandrad arbetskraft som inte utnyttjas av arbetsgivarna idag.

– Jag hör hur näringslivet beklagar att det inte finns tillräckligt med ingenjörer att rekrytera, men en sökning på Platsbanken visar att det finns 390 arbetssökande ingenjörer med utländsk bakgrund, 50 av dem har forskarbakgrund. Jag undrar hur arbetsgivarna tänker.

Hon är noga med att påpeka att om vi fortsätter att vara inskränkta kommer vi inte att stå oss i konkurrens med den internationella marknaden.

Slopa jämställdhetsansvariga
Jämställdhet är en annan fråga som hon länge debatterat.
– Vi måste bort från projekttänkandet när det kommer till jämställdhet på arbetsplatsen. Jämställdhet är något vi alla tillsammans måste ansvara för – det är inget vi kan ge till en utpekad person. Jag har själv varit jämställdhetsansvarig, utarbetat planer och strategier men det ger ingen förändring. Lägg det istället på ledarskapet, det måste finnas ett äkta engagemang för att vi ska se förändring.

Vi undrar vad drivkrafterna bakom hennes eget engagemang är?

– Att mitt arbete är meningsfullt och att jag har möjlighet att påverka och förändra saker är viktigt för mig. Då orkar man mycket mer. Jag ser till exempel att förändringen med privata komplement till Arbetsförmedlingen har bidragit till att 50 personer per dag får anställning. Då ser jag att jag har en roll att spela och då kan jag jobba på rätt hårt.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag är gärna ute i naturen eller läser böcker – mest skönlitteratur. Allra helst sitter jag alltså i skogen på en filt och läser en bok, säger hon.