Rättviksmodell blir obligatorisk
Nu är det slut på otyget att fakturera i förskott för icke utfört arbete. Den så kallade Rättviksmodellen blir sannolikt tvingande för Sveriges alla kommuner, enligt ett liggande förslag.
Företagare inom restaurangbranschen har länge klagat på dyra livsmedelskontroller som ofta inte ens genomförs. Idag debiteras kontrollerna i förväg, men det är inte säkert att någon kontroll faktiskt utförs.
”Världens bästa affärsmodell”
– Att fakturera i förskott för icke utfört arbete har av många kallats för världens bästa affärsmodell. Nu försvinner den möjligheten för kommunerna vilket känns som en logisk och sund utveckling, menar Martin Clarstedt, Miljö- och byggchef i Rättviks kommun, i en kommentar exklusivt för OFFENTLIGA AFFÄRER.
Han anser att när Rättviks avgiftsmodell nu blir obligatorisk så kvarstår bara att kämpa för att alla myndigheter ska ha ett arbetssätt som utgår från att hjälpa företagen att göra rätt.
– Där har vi en väg att vandra innan vi är i mål men trägen vinner, menar han.
Förslag på remiss
Nätpublikationen fPlus rapporterar om det framlagda förslaget till obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Förslaget är ute på remiss och synpunkterna ska vara inne i april.
Det nya konceptet grundar sig i den så kallade ”Rättviksmodellen”, som OFFENTLIGA AFFÄRER skrev om i januari 2018. Den innebär att kommunal tillsyn faktureras i efterhand och ska präglas av dialog och förtroende mellan företaget och kommunen. Modellen har sedan flera år tillbaka hyllats av företagare över hela landet.
Rättviks kommun drev länge kravet gentemot myndigheter på att få tillämpa tillvägagångssättet. Läs mer via länken: https://www.offentligaaffarer.se/2018/01/25/revansch-for-rattviksmodell/
Hyllas av konkurrensexpert
Förslaget hyllas även av Göran Grén, expert på konkurrensfrågor på Svenskt Näringsliv, rapporterar fPlus. Enligt honom så leder Rättviksmodelen rätt tillämpad till ett bättre företagsklimat.
Efterhandsdebiteringen är bara ett led, men minst lika viktigt är en utbredd och förberedande öppenhet mellan företagen och kommunen, menar Göran Grén. Om man enkelt kan talas vid så skapas förståelse för varandras vardag. Regelkrånglet minskar, liksom administrationen. Det blir enkelt att göra rätt helt enkelt, avslutar experten.
Bakgrund
År 2015 gjorde Statskontoret en utredning på uppdrag av regeringen för att utvärdera avgiftsfinansieringen av livsmedelskontrollen. Slutsatserna i uppdraget som redovisades i en rapport ”Avgifter i livsmedelskontrollen – Förslag på en mer effektiv avgiftsfinansiering” (2015:17) var att nuvarande avgiftsmodell brister både i begriplighet och legitimitet.
I dag tillämpas ”ett avgiftssystem som bygger på fasta avgifter och förhandsdebitering”, heter det på kanslisvenska. Utredningen föreslår i stället att det för kontrollen av livsmedelslagstiftningen införs ett nytt avgiftssystem, som bygger på debitering av kostnaderna för kontrollen i efterhand. Detta till skillnad från det system som tillämpas idag och som alltså bygger på fasta avgifter och förhandsdebitering.
Införs 1 januari 2020
Livsmedelsverket har därför hemställt om att Näringsdepartementet ska utreda frågan om att ”införa obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar”. Ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från 1 januari 2020, anser verket.
Eftersom EU för en tid sedan lade fast en ny kontrollförordning har Näringsdepartementet i en departementspromemoria, ”En anpassning av bestämmelserna om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (Ds 2018:41)”, lagt fram en rad förslag till ändringar. Dessa syftar till att anpassa den svenska lagstiftningen till den nya kontrollförordningen. I promemorian föreslås ändringar i bland annat livsmedelslagen (2006:804) enligt vad som beskrivit här ovan, samt en rad andra lagar.
Läs Näringsdepartementets promemoria via länken:
https://www.regeringen.se/48d13b/contentassets/2d90237bc528435890e86d6da9e9aa40/ds-41-2018-web.pdf