Rymdtekniken invävd i samhället

Rymdtekniken är invävd hela samhället, i allt från bilar till smartphones. Flyget, flottan och jordbruket är tre sektorer som tidigt drog nytta av rymdtekniken. Linser som inte blir repiga, självkörande traktorer, GPS-navigering, smarta telefoner… Listan på vad rymdtekniken betytt för våra liv kan ­göras lång.
Det hävdar Per Frankelius, docent och processledare i Agtech 2030, Linköpings universitet. Han påminner om att det i dagarna är femtio år sedan månlandningen ägde rum.
– Alla sektorer i samhället borde i dag ha en strategi för att ta vara på såväl existerande som framtida rymdteknik, menar docenten.
”Bara sett början”
Han är övertygad om att vi bara sett början på hur rymdteknik kan förändra privatlivet liksom sättet att bedriva företagande och miljöarbete.
– Inom medicinen har rymdteknik lett till flera nya produkter och behandlingsmetoder. Ett exempel är febertermometrar baserade på infraröd strålning, framhåller docenten.
Utvecklar miljöarbetet
Ett exempel på hur miljöarbetet kunnat utvecklas tack vare rymdtekniken är företaget Cambrian Innovation, grundat av studenter. De erbjuder EcoVolt-reaktorn, baserad på rymdforskning, som använder bakterier som ”andas” elektroner. Dessa mikrober har en förmåga att rena och skapa energi ur avloppsvatten, vilket nyttjas av allt från bryggerier till vingårdar.
”Viktigt vara kritisk”
Samtidigt menar Per Frankelius att det är viktigt att inta ett kritiskt perspektiv på rymdtekniken.
– Den slukar betydande ekonomiska resurser, och långt ifrån all rymdteknik bidrar till positiva värden för vår planet. Å andra sidan skulle en värld utan rymdteknik vara otänkbar i dag. Det åligger därför medborgare och politiker att verka för att inrikta rymdtekniken mot områden som verkligen kan skapa nytta för mänskligheten – här på jorden, avslutar han.
Hans reflektioner var ursprungligen publicerade på DN DEBATT den 20/7 2019.