Minskade rekryteringsbehov om fler jobbar mer och längre

Mer än en halv miljon nya medarbetare behövs i välfärden de närmaste tio åren. Men behoven kan minska med 20 procent om fler anställda går upp i arbetstid och fler jobbar till 65 år.
– Även om välfärdens arbetsgivare har stor vana av att rekrytera kan detta bli en utmaning. Det kräver på många håll nytänkande, till exempel att befintlig kompetens används effektivare och att fler medarbetare jobbar heltid och stannar längre i arbetslivet, säger SKL:s VD Håkan Sörman.
Idag ligger den genomsnittliga arbetstiden i välfärdssektorn på runt 90 procent av heltid, men variationen är stor mellan yrken och arbetsgivare. Den genomsnittliga pensionsåldern är drygt 63 år. Om arbetstiden ökar till minst 95 procent samtidigt som pensionsåldern skjuts fram två år kan behoven av rekrytering minska med över 20 procent eller 115 000 personer.
Välfärdsjobben populära men behöver attrahera ännu fler
En attitydundersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga uppfattar välfärdsjobben som meningsfulla, viktiga och intressanta. 6 av 10 unga kan tänka sig att jobba i välfärden.
– Men det räcker inte att fundera. Fler behöver också göra slag i saken och söka sig till utbildningarna. Vi behöver dessutom bredda rekryteringen, och få in fler män i väldfärdsyrkena, säger Håkan Sörman.
I rapporten konstaterar SKL att välfärdens arbetsgivare genom att skapa och visa karriärmöjligheter, underlätta för medarbetare att göra lönekarriär och marknadsföra jobben bredare kan attrahera fler.
– Det ställer också krav på staten som måste ta sitt ansvar för att utbildningssystemet förmår leverera den kompetens som behövs för en god framtida välfärd. Här finns förbättringar att göra. Sverige måste också bli mycket bättre på att ta tillvara på utländsk kompetens. Handläggningstider för validering av sjuksköterskor och läkare med utländska examen är alldeles för långa, säger Håkan Sörman.
Fakta ur rapporten
– Sammanlagt skulle det behöva rekryteras 530 000 nya medarbetare under en tioårsperiod (fram till 2023).
– 150 000 av dessa i skola/förskolan, nästan lika många: 144 000 i omsorgen i kommunerna och 90 000 i hälsosjukvården. Dessa siffror har vi presenterat i två tidigare rapporter.
– Pensionsavgångar står för två tredjedelar av rekryteringsbehovet (347 000) och nyrekryteringar till följd av ökade behov (181000) av välfärd när befolkningen växer och blir äldre står för den resterande tredjedelen.
– Undersköterskor, lärare, förskollärare, ingenjörer, sjuksköterskor, socialsekreterare är yrken med särskilt goda framtidsutsikter.
– Den genomsnittliga arbetstiden i välfärdssektorn ligger på runt 90 procent av heltid, men variationen är stor mellan yrken och arbetsgivare. Om arbetstiden ökar till minst 90 procent i alla yrken och åldersgrupper kan rekryteringsbehovet minska med 22 000 personer. Om arbetstiden ökar till minst 95 procent, minskar rekryteringsbehovet med 62 000 personer. Störst effekt skulle detta få i vården och omsorgen, där den genomsnittliga arbetstiden är lägre och antalet anställda fler än i många andra verksamheter.
– Ett annat scenario är om fler anställda skulle jobba längre. Idag är den genomsnittliga pensionsåldern drygt 63 år. Om pensionsåldern skjuts fram ett år minskar behoven av rekrytering med 31 000 personer. Med två år blir minskningen 55 000 personer.
SKL:s nio strategier för hur arbetsgivarna själva kan möta rekryteringsutmaningen
– Använda kompetens på rätt sätt
– Bredda rekryteringen och locka nya grupper till jobben.
– Låta fler medarbetare jobba mer
– Förlänga arbetslivet, dvs försöka få unga att komma in tidigare, och äldre medarbetare att stanna kvar
– Utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation – skapa engagemang
– Utnyttja tekniken bättre
– Marknadsföra jobben
– Visa karriärmöjligheter
– Underlätta lönekarriär
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting