Styr rätt med nya upphandlingslagar
Hur kommer det att fungera i praktiken när de föreslagna svenska reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor inte införs i 2017 års upphandlingslagar? Helena Rosén Andersson och Filip Malm, Advokatfirman Lindahl, reder ut begreppen och varnar för fallgroparna.
Den 30 november 2016 beslutade riksdagen att anta de nya upphandlingslagarna och att de ska träda i kraft den 1 januari 2017. Som numera är allmänt känt införs lagarna utan regeringens förslag till svenska regler om särskilda arbetsrättsliga villkor.
För upphandlande myndigheter blir det viktigt att styra rätt och att endast ställa krav som är lämpliga, proportionella, transparenta och likabehandlande. Detta gör de upphandlande myndigheterna, precis som i övrigt, på egen risk. Gör de fel kan förvaltningsdomstol ingripa efter en överprövning av den aktuella upphandlingen.
Vid riskbedömningen ska upphandlande myndigheter givetvis beakta de risker som Finansutskottet, genom majoriteten, har redovisat i sitt betänkande Nytt regelverk om upphandling (2016/17:FiU7).
Oönskade konsekvenser
Enligt betänkandet kan förslaget leda till tillämpningssvårigheter och få oönskade konsekvenser. Finansutskottet anger som exempel att företag som inte är kollektivavtalsbundna kan komma att missgynnas då de kan behöva erbjuda sina anställda bättre villkor än vad som följer av kollektivavtal. Detta eftersom det i kollektivavtalen finns möjlighet att avtala bort vad som följer av lag. Krav på villkor i nivå med kollektivavtal kommer därför enligt utskottet att slå hårt mot små företag – sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Utskottet anmärker att en konsekvens av regeringens förslag därför kan bli att företag avstår från att lägga anbud vid offentliga upphandlingar, vilket leder till sämre konkurrens och mindre valuta för skattemedel.
Hela artikeln publiceras i nr 5 / 2016.