Svensk energiberedskap i fokus

Ett omfattande elavbrott skulle få förödande konsekvenser för samhället och få samhällsviktiga verksamheter att omedelbart avstanna. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, vård- och omsorg, är områden som riskerar att slås ut. Egen reservkraft måste därför finnas.

Det slår Svenska kraftnät fast i Risk och sårbarhetsanalys 2024. Svenska kraftnät är av regeringen utsedd till Sveriges elberedskapsmyndighet med främsta uppgift att bidra till ”att hela den svenska elsektorn har beredskap för att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället.”

I analysen framhåller Svenska kraftnät: ”Elförsörjningen är en nationellt samhällsviktig verksamhet och en förutsättning för samhällets funktionalitet”. Myndigheten påpekar att det inom elförsörjningen finns aktörer som producerar, distribuerar och handlar med el samt att ett omfattande elavbrott bland annat påverkar elektroniska kommunikationer, transporter, kommunalteknisk försörjning (t.ex. dricksvattenförsörjning, avloppshantering, väghållning), vård- och omsorg, övrig energiförsörjning och finansiella tjänster.

”Det finns vissa samhällsviktiga verksamheter som omedelbart avstannar vid ett elavbrott om de saknar egen reservkraft. Ett omfattande, långvarigt elavbrott kan få konsekvenser för flera samhällsviktiga verksamheter”, slår man fast.

Mål för Ryssland

Svenska kraftnät konstaterar också att Säkerhetspolisen i sin årsbok för 2023-2024 nämner att ”energiförsörjningen är ett av Rysslands målval när det gäller inhämtning av information avseende Sveriges försvars- och totalförsvarsuppbyggnad.” Myndigheten har identifierat cyberhot, fysisk skadegörelse och sabotage, informationsinsamling, uppköp av fastigheter och mark, utkontraktering och leverantörskedjor samt gråzonsproblematik och väpnat angrepp som de främsta antagonistiska hoten gentemot svensk elförsörjning.

Förra året publicerade Energi­myndigheten, Svenska kraftnät, Strålsäkerhets­myndigheten och Energi­marknads­inspektionen en gemensam rapport med hot- och riskbilder gällande energi­försörjningen. Myndigheterna lyfter bland annat riskerna med de långa kedjorna av underentreprenörer och menar att det gör det svårare att säkerställa säkerheten i alla led samt ”öppnar upp möjligheter för en antagonist att komma nära samhälls­viktig verksamhet”.

Elektriker engagerar sig

För att få en bild av hur den ökade hotbilden påverkar allmänheten har Svenska Elektrikerförbundet låtit Verian/Sifo undersöka svenskarnas oro kring elsäkerheten. Det framgick av en artikel i Svenska Dagbladet 2025-02-12.

Undersökningen visar att 61 procent är oroliga för att främmande makt ska påverka Sveriges elförsörjning. Var sjätte svensk, 16 procent, uppger att de är mycket oroliga.

Elektrikerna riktar sig i ett debattinlägg till regeringen som uppmanas att ”sluta spela rysk roulett med Sveriges elförsörjning.” Enligt elektrikerna kan inte Sverige ”fortsätta låta vem som helst få jobba med samhälls­kritisk infrastruktur som vårt elnät”. De menar att det är ”bråttom att täppa till det här kryphålet i det svenska totalförsvaret”.

Källor till ovanstående text: Svenska kraftnät , Rapporten ”Hot- och riskbild Sektor energiförsörjning” (framtagen av Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten och Energimarknadsinspektionen. Publiceringsdatum: 22 januari 2024). Svenska Dagbladet 2025-02-12.

Bilden på förstasidan: Arbete i kraftledningsgata. Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät.