SKL vill ha en miljard till energi­effektivisering

Endast 30 procent av de energieffektiviseringsåtgärder som är möjliga i den kommunala sektorn genomförs idag visar en studie från Sveriges Kommuner och Landsting. Insatserna för att motverka klimatförändringens skadliga effekter måste öka, menar Carola Gunnarsson från SKL.

Genom utbyggnad av förnybar energi, satsningar på kollektivtrafik och energieffektivisering kan uppåt 50 TWh sparas in på en tioårsperiod. Det motsvarar en minskning av utsläppen av koldioxid med uppåt 20 miljoner ton, nästan en tredjedel av dagens nationella utsläpp. Det framgår av en konsultrapport som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har beställt för att utreda hur stor möjligheten till energieffektivisering är inom kommunal sektor.

Samtidigt visar en ny rapport att endast 30 procent av de energieffektiviseringsåtgärder som är möjliga i den kommunala sektorn genomförs idag. Insatserna för att motverka klimatförändringens skadliga effekter måste öka. Därför för SKL fram kravet att staten bör införa en klimatmiljard för kommunerna. Idén kommer från grannlandet Norge som har lanserat en modell där staten köper klimatåtgärder av kommunerna.

– Den norska modellen för att stimulera klimatåtgärder verkar vara en bra lösning som innebär stora fördelar jämfört med tidigare bidragssystem. Vi vill komma ifrån de kortsiktiga projektsatsningarna som skett i Sverige och jobba långsiktigt så att kommunerna på ett effektivare sätt kan bidra till att minska CO2 utsläppen, säger Carola Gunnarsson från SKL.

Daniel Johansson, statssekreterare på Näringsdepartementet, var villig att lyssna till förslaget men hade också invändningar.

– Om insatserna är lönsamma kan man fundera över om inte kommunerna borde göra dem även utan en klimatmiljard. Det ser idag ut som att vi klarar klimatmålet 2020. Då är det svårt att argumentera hos Finansdepartementet om att de statliga resurserna måste öka. Som Centerpartist kan jag dock tycka att ambitionsnivån i klimatarbetet borde öka, sade Daniel Johansson.

Komma över barriären
Att åtgärderna i sig ger minskade kostnader för kommunen ska vara incitament nog för att driva igenom förändringsarbetet har varit den rådande åsikten från politiker och experter de senaste åren. Bo Rutberg från SKL menar att erfarenheter visar att det behövs mer. Ett avgörande hinder ligger hos kommunledningen som ska fatta investeringsbesluten.

– Kommunledningen står inför den ständiga konflikten vad pengarna ska användas till. Även om man på sikt kan se att en investering i energieffektivisering kan ge pengarna tillbaka på fem års sikt kanske bygget av en ny förskola måste prioriteras. Därför menar vi, skulle ett tillskott av bidrag från regeringen kunna utgöra det incitament som gör att vi kommer över den barriär som finns idag, säger Bo Rutberg, på SKL.

Fotnot
Redan idag finns vissa bidrag för att främja den offentliga sektorns arbete med energieffektivisering. Nästan alla kommuner och samtliga landsting har tecknat avtal om energieffektivisering med Energimyndigheten. Därmed erhåller man ett finansiellt bidrag på mellan 280 000-435 000 kronor per kommun och år, beroende av invånarantal. Avtalet innebär ett antal konkreta åtaganden för kommunerna.