Stora data – stora möjligheter
Vanligtvis används två metoder för beslutsfattande – baserat på fakta eller på känsla. Skillnaden i resultat är idag relativt liten, men förutsättningarna är på väg att förändras med morgondagens intelligenta beslutsstöd, menar Tommy Flink, affärsområdeschef på Microsoft.
|
Det finns alltid en risk att trendiga nya termer, såsom Big data, snarare avskräcker än bjuder in intresserade och Tommy Flink tycker att det är viktigt att avdramatisera begreppet. – Vad vi pratar om i praktiken är hur vi kan dra nytta av data, och då framförallt data med tre olika typer av egenskaper. Det rör data i mycket stora mängder, strömmande data samt ostrukturerad data, säger Tommy Flink, Microsoft. Tre sorters data |
Påbörja ett big data-projekt |
Strömmande data, eller flödande data som det också kallas, är realtidsinformation som – om vi hanterar den rätt – kan erbjuda viktig information för snabba beslut.
– Det kan till exempel vara information från utrustning som i realtid avläser ett förlopp, exempelvis mätningar av surhetsgraden i vattendrag. Lyckas vi fånga upp och hämta ut information på ett intelligent sätt kan vi göra proaktiva insatser istället för att, ett par år senare, sammanställa data i en rapport om försurade sjöar, säger Tommy Flink.
Den tredje typen av big data är så kallad ostrukturerad data. Det kan vara från mobiltrafik, gsm-positioner, väderinformation, sociala medier, mm.
– Det kan till exempel vara intressant för en konkurrensutsatt skola att ta reda på vad medborgarna säger om skolan i sociala medier, hur mycket man pratar och om det är i positiva eller negativa ordalag.
Men Tommy Flink påpekar att intresset för big data går utöver dessa tre typer av information.
– Den kopplas samman med andra datakällor för att få fram rapporter och statistik som kan erbjuda intelligenta underlag för bättre beslut eller proaktiva åtgärder av olika slag.
Inte mängden – utan idéerna
Det intressanta är inte mängden information utan vad man vill få ut av det. En polismyndighet i USA samkörde sin statistik över brottslighet med andra informationskällor och konstaterade att det fanns ett samband mellan perioder av utförda brott och företagens löneutbetalningar i ett visst område. Efter en dialog med företagen om att sprida löneutbetalningarna har man lyckats minska brottsligheten i stort.
– Det var inte några gigantiska mängder data som krävdes, men den tillämpades på ett effektivt sätt.
Tommy Flink rekommenderar att man startar ett big data-projekt i liten skala.
– Hype-kurvan för big data har precis peakat och det börjar komma fler lösningar på marknaden. Jag rekommenderar att man börjar med att titta på vad andra har gjort, och på vad som erbjuds. Skapa en förståelse för vad man kan åstadkomma. Det gäller att tänka nytt, det är fortfarande många som inte ser eller förstår de kopplingar man kan göra.
Vem är bäst lämpad att identifiera användningsområden?
– Det sker i ett samarbete mellan verksamheten och analytikerna som kan förstå informationsstrukturen.
Analytiker är en yrkeskategori som har fått ett rejält uppsving och är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden just nu.
Tommy Flink berättar om en Harvard-studie som nyligen publicerats. Den visar att företagsledare generellt använder två metoder för beslutsfattande, antingen baserat på fakta eller på känsla. När man studerar skillnaden i resultat visar den sig vara liten – endast fem procent. Men förutsättningarna kommer att drastiskt förändras om man får tro analysföretaget Gartner.
– Gartner menar att skillnaden kommer att växa till 20 procent, till fördel för de företag som implementerar verktygen.