Auktoritära trender växer

– Vi ser en kraftig framväxt av de auktoritära trenderna. Vi ser ett förakt för demokrati, journalistik och frihet. Här finns en potential till att förändra hela samhället i grunden. Det sa Jerzy Sarnecki, rikskänd kriminolog vid Stockholms universitet och några andra svenska lärosäten.
Men trenden kan vändas. Professorn slog fast för att vi ännu har tid att försvara demokratin, men inte särskilt gott om tid. Den liberala demokratin överlever säkert valet nu den 9 september. Men det är inte helt säkert att demokratin överlever även valet 2022.
– Vi måste försvara våra demokratiska institutioner, det ska vara svårt att ändra grundlagen som garanterar våra rättigheter som yttrandefrihet, pressfrihet, folkstyre, fastslog professorn.
Professor Sarnecki ingick i ett panelsamtal med rubriken Hoten mot medborgare och välfärdssamhället – var är vi 2030? Peter Lindström, kriminolog vid polisen, var den andre deltagaren. (Greta Berg, jurist på Sveriges kommuner och landsting (SKL), skulle ha ingått, men var sjuk.)

Lång väg att gå
– Polisen har lång väg att gå. Den behöver ta ett samordnat ägaransvar över den praktiknära forskningen, sa Peter Lindström i sitt inledande anförande. Han konstaterade att prognoser om framtiden som gjorts av BRÅ och kriminalvården alltid slår fel. Men förhoppningsvis är vi klokare år 2030, hoppades kriminologen.
Han konstaterar att polisen och forskningen ofta talar ofta förbi varandra och hänvisade bl.a. till boken ”Ingen dialog mellan döva” (Bradley & Nixon). I regeringens regleringsbrev står det att polisen ska arbeta kunskapsbaserat. Hur vi bygger upp organisationen är viktig, liksom erfarenhet, tradition, polisstrukturerna samt forskning.
Det som kännetecknar en modern profession är att den är forskningsbaserad. Men det finns en profession som säger att det inte är viktigt att följa med i forskningen, nämligen polisen.

Praktik och teori hand i hand
Praktik och teori måste gå hand i hand, menade han. När Karin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm, skickade ut alla pappersarbetande poliser på fältet en vecka varje år, kom de tillbaka och tyckte att det var jättekul. Dessutom konstaterade att alla på fältet var så unga numera…
Lindström och Sarnecki höll i stort sett med varandra. När det gäller positiva exempel så pekade Lindström på Skottland som ligger långt framme på polisområdet och har dubbelt så många poliser som Sverige. Norge ligger också långt framme när det gäller evidensbaserat polisarbete.

Tävling i hårdhet
Att Jerzy Sarnecki ogillar den ”tävling” i vem som kan komma med de hårdaste straffen var uppenbart. Han kallade ropen på hårdare straff för ”en sorts plakatpolitik”. Om den spiralen fortsätter får vi en polarisering och en ökad konfliktnivå i samhället. Det är en utvecklingslinje, en möjlighet. Men det behöver inte bli så, vi kan vända utvecklingen, menade han.