Drönare utmanar säkerhetsbransch
Tre dagar i rad har obehöriga drönare siktats vid Arlanda flygplats. Polisen och Försvarsmakten utreder intrången som betraktas som misstänkt flygplatssabotage. Vem ligger bakom intrången? Och hur ska drönare som hotar säkerheten kunna upptäckas och stoppas?
Det är frågor som står i fokus efter händelserna. Det talas om att främmande makt kan ligga bakom intrången och branschen varnar för att problemen med obehöriga drönare kan öka – med allvarliga konsekvenser som följd. ”Samhället måste markera tydligt”, säger Fredrik Kämpfe på Transportföretagen till Tidningen Näringslivet (TN).
Det var under natten mot måndagen den 9 september som flera drönare först observerades vid Arlanda och jagades med helikoptrar och polisbilar. All flygtrafik stoppades under ett antal timmar. Efterföljande kväll larmades det om ytterligare minst en drönare. Händelserna utreds som brott mot skyddslagen och luftfartslagen.
Enligt Daniel Ackermann, pressansvarig på Luftfartsverket, var det polisen som uppmärksammade dem på den första drönaren. Senare siktades sammanlagt fyra drönare i området och Luftfartsverket fattade beslut om att stoppa flygtrafikenen. En timme efter att den sista drönaren synts i området kunde trafiken återupptas.
”Bubblor” kan skydda
Enligt Rikard Tyllström, verksamhetsansvarig för Lunds universitets laboratorium för obemannade luftfartygssystem, finns det beprövad teknik som kan hålla drönare på avstånd, berättar han för SvD. Han pekar på exempel från andra länder där flygplatser använder sig av en sorts ”bubblor” som skydd. Dessa uppges både kunna bevaka aktuellt luftrum, samt ha förmåga att se till att obehöriga farkoster inte kan ta sig in i området. Hur sådana system är uppbyggda och fungerar närmare anges inte.
En aktör som hävdar att man har lösningar för ”detektering, spårning och positionering av drönare och deras piloter” är Scuritas Technology som marknadsför en sådan produktlinje.
På sin webbplats pekar de på att över 20 miljoner drönare har sålts över hela världen på senare år. Den ökade användningen av dessa obemannade farkoster innebär också ett ökat hot mot exempelvis flyg, försvar och anläggningar som fängelser och idrottsarenor.
Spårar drönare och piloter
”För att hantera dessa hot är det viktigt att inte bara upptäcka utan även spåra drönare och deras piloter, vilket ökar möjligheten att agera i tid och förhindra intrång”, framhåller Securitas Technology.
Enligt företaget kan hotet från drönare delas in i fem kategorier, baserat på motiv och användartyp:
- Verksamhetsspionage (insamling av upplysningar)
- Hackerangrepp (avlyssning, cyberattacker m.m.)
- Transport (smuggling vid t.ex. fängelser och gränser)
- Angrepp (terrorangrepp, skadegörelse, maximal skada)
- Hobby (risk för kollision, personskada, känsliga anläggningar).
Den 3-4 december 2024 arrangeras konferensen Trygg & Säker på Clarion Hotel Post i Göteborg. Händelserna kring Arlanda flygplats och drönarproblematiken kommer sannolikt att beröras i programpunkter och panelsamtal.
Källor: NT, SvD, DN, Aftonbladet, Securitas Technology.