Försök att påverka oberoende riksbank
Flera aktörer gör nu försök att påverka Sveriges Riksbank att inte höja räntorna ytterligare.
– Nu måste Riksbanken sluta höja räntan, dundrade LO:s chefsekonom Laura Hartman (bilden) och Svenskt Näringslivs dito Sven-Olov Daunfeldt nyligen.
Det är ovanligt att de båda giganterna som företräder olika parter på arbetsmarknaden går ihop och driver samma linje. För det mesta har de skilda uppfattningar i sakfrågor, från vilken nivå som är lämplig för löneökningarna till statusen på konkurrenskraften. Men även i frågor om finanspolitiska åtgärder och matchningsproblematik.
I Dagens Industri den 17 januari 2023 framstod dock enligheten som total just i frågan om hur Riksbanken bör agera i räntefrågan.
– Jag anser att Riksbankens räntehöjning skadar svensk ekonomi, förklarade Laura Hartman i ett inlägg redan i höstas.
Enligt Hartman drivs dagens inflation framför allt av el- och bränslepriser, både direkt och indirekt. Riksbankens räntepolitik har i det närmaste ingen påverkan på energipriserna och är därför verkningslös mot inflationens huvudorsak. Däremot är skadeverkningarna på ekonomin och arbetsmarknaden stora, skriver hon på LO-bloggen den 25 november 2022.
Avvakta med höjningar
Den 19 januari 2023 framförde Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv, på debattplats liknande tankar i ett eget inlägg. Han menar att det finns goda skäl för Riksbanken att avvakta med ytterligare räntehöjningar och undvika att åsamka hushåll och företag skada i onödan.
Enligt Daunfeldt råder det bred samsyn om att 2023 blir ett tufft år: privat konsumtion faller och företag vittnar om en rask försämring av framtidsutsikterna. Han pekar även på att många företag avstår från planerade investeringar och minskar antalet anställda för att överleva lågkonjunkturen. Chefsekonomen skriver: ”I detta bekymmersamma läge har Riksbanken aviserat fortsatta höjningar av styrräntan, vilket riskerar att förvärra den kommande lågkonjunkturen. Jag menar att Riksbanken bör överväga att avstå från kommande räntehöjningar.”
På ledarplats ansluter sig Svenska Dagbladet (SvD ledare 20 januari 2023) till samma linje.
Tidningen menar att riksbankschef Erik Thedéen (som tillträdde den 1 januari 2023, red:s anm.) måste bryta tystnaden och berätta vilken analys som ligger bakom tron att fortsatta räntehöjningar ska sänka energipriserna. ”Riksbanken måste kliva ut ur sitt chambre separee och delta i samtalet vid det samhälleliga middagsbordet”, skriver Peter Wennblad på ledarplats.
Ny riksbankslag i kraft
Ledarskribenten hänvisar till att Sveriges Riksbank – som enligt lag har en oberoende ställning gentemot landets politiska ledning – vid årsskiftet regleras av en ny Riksbankslag. I den – påpekar Wennblad – står detatt banken har en bredare uppgift än att bara se till att inflationen håller sig kring två procent. Den ska också ”bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning”.
Självständig ställning
Riksdagen har gett Riksbanken en självständig ställning. Det innebär att Riksbankens direktion fattar de penningpolitiska besluten utan att ta direktiv från någon annan. Genom att delegera uppgiften att hålla inflationen låg och stabil till Riksbanken har riksdagen gett penningpolitiken ett långsiktigt perspektiv och skapat goda förutsättningar för att inflationsmålet ska uppfattas som trovärdigt.
Allt fler centralbanker i världen har blivit självständiga. Det innebär att det politiska systemet inte ska styra och leda centralbankerna, utan i stället har utsett andra att göra det. Dessa personer får inte ta emot instruktioner från politiker eller andra personer och kan bara avsättas vid grov försummelse i sitt arbete. Anledningen till att många länder har tagit detta steg är att de vill undvika att centralbankernas verksamhet ska styras av kortsiktiga politiska hänsyn.
Läs mer om den nya riksbankslagen via länken: