Höjd skatt för invånarna i 63 kommuner

De senaste åren har det varit ungefär lika många kommuner som höjt skatterna som har sänkt dem. Nu är trenden bruten och i 64 av landets 290 kommuner höjs den totala kommunalskatten, medan den sänks i 6 kommuner.

Överskottet för kommunsektorn 2011 beräknas bli 5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 2010 års överskott på 18 miljarder. Att resultatet minskar beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet från staten fasats ut.

Kommunernas resultat beräknas bli 7 miljarder medan landstingen beräknas visa ett underskott på 2 miljarder. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, spår att kommunerna även framöver kommer att klara sig bättre än landstingen.

– För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting krävs besparingar och skattehöjningar för att nå plusresultat, spår Annika Wallenskog, sektionschef på avdelningen för ekonomisk analys på SKL.

Fem öres höjning
I år höjs den totala kommunalskatten i 64 av landets kommuner, medan den sänks i 6 kommuner. De största höjningarna görs i Ydre och Arjeplog med vardera en procentenhet. Andra kommuner med större höjningar är Karlskoga med 0,95 och Degerfors med 0,84 procentenheter. Kommuner med störst sänkning är Alvesta med 0,30 procentenheter och Trosa med 0,20.

De 64 kommuner för vilka uttaget av kommunalskatt ökar har tillsammans cirka 15 procent av folkmängden. Motsvarande andel för de 6 kommuner vars skatteuttag minskar uppgår till cirka 2 procent vilket alltså innebär att kommunalskatten blir oförändrad för mer än 80 procent av befolkningen. Sammantaget ökar den genomsnittliga kommunalskatten i landet från 31,55 till 31,60 procent, alltså med 5 öre.

Omfattande skatteväxling
Annika Wallenskog är angelägen om att påtala att det bara är 25 kommuner som beslutat om skattehöjningar inför 2012.

– Anledningen till att det i år är särskilt besvärligt att få information om hur många kommuner och landsting som ändrar skatten är att ett flertal skatteväxlingar genomförts. I nio län har landstingen tagit över kollektivtrafiken i egen regi, från att det tidigare varit ett gemensamt uppdrag mellan kommunerna och landstinget i länet, säger Annika Wallenskog.
Ett län, Västmanland har även skatteväxlat för hemsjukvård. Där har kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvården från landstinget.

Dessa skatteväxlingar gör det svårt att uttyda vilka kommuner och landsting som ändrat skatt på grund av skattehöjningar eller skattesänkningar eller om det skett med anledning av skatteväxling.

– Fakta är att 25 kommuner och 4 landsting höjer skatten och att sju kommuner sänker skatten. I flera media sägs att 63 kommuner höjer skatten. Det beror på att det i de fyra län där landstingen höjer skatten finns 39 kommuner. Detta innebär att kommun- och landstingsskattesatsen för invånarna i 63 kommuner blir högre (att det inte blir 64 beror på att i ett län höjer både landstinget och kommunerna skatten).

Positiv prognos
I SKLs prognos förväntas oron i världsekonomin bestå under 2012 vilket betyder att tillväxtutsikterna dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Trots svag arbetsmarknad ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012. SKL tror på en tillväxt på 1,2 procent. Det kan jämföras med 2011 års siffra på 4,6 procent.

– Vi ligger fortfarande på helt andra nivåer än 2009, då vi låg rekordlågt i skatteunderlaget, menar Annika Wallenskog.

Även åren 2013–2015 blir skatteunderlagets utveckling gynnsam, tror SKL men det förutsätter att tillväxten i svensk ekonomi återigen tar fart och att skuldkrisen i Europa ordnas upp.
– Krisen kommer att hålla på ett tag, men vi är inte fullt så oroliga för Sveriges räkning. Även om det går illa i Europa behöver det kanske inte slå igenom så hårt i Sverige eftersom sparandet hos både staten och hushållen är bra.

Under kommande år fram till och med 2015 lyckas kommunsektorn få ett mindre överskott, tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar i landstingen.
– Vi kalkylerar med att statsbidragen fortsätter att öka under de kommande åren. Utan uppräkning kommer vi se ett stort underskott framåt 2015.

Kostnaderna ökar
Det visar sig vara svårt att hålla tillbaka kostnadsökningar. Enligt SKLs beräkningar ökar kostnaderna i kommunsektorn med 1 procent utöver det som följer av demografiska behov. Invånarna ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav, enligt Annika Wallenskog.

– Medborgare ställer höga krav. Hög standard i hemmen gör att kraven har ökat. Sen finns det också politiker som en parameter för utgifterna, säger hon.

Efter finanskrisen 2008 var krismedvetenheten och sparbetingen höga, och när staten sköt till 17 miljarder i konjunkturstöd blev resultaten under 2009-2010 rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt.

– Kommunekonomerna lever under en känsla av att man sparar ständigt – samtidigt som kostnaderna ökar.