Kommun lätt offer för muta

Tre av fyra kommuner har fallit offer för bluffakturor och mutförsök, skriver Louise Brown och Inga-Britt Ahlenius, Transparency International.
På DN debatt (2018-11-04) hävdar de att Sveriges system inte räcker till för att hantera dagens komplexa behov. Politiskt tillsatta revisorer som granskar kommunal verksamhet grundar sig på 1862 års kommunstadgar.
OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Louise Brown som berättar att Transparency International tidigare haft ett möte med Ardalan Shekarabi, ansvarig minister för frågorna fram till valet.
Inga-Britt Ahlenius.

Än så länge bara ord
– Det finns ett förslag om att höja straffsatsen på tio miljoner kronor som är en för liten summa i dag. Men än så länge så är det enbart ord och en dialog från våra politiker. Å ena sidan har vi hört Shekarabi säga att frågor om korruption och mutor är viktiga, men det händer ingenting, framhåller Louise Brown.
Hon pekar på att OECD gång på gång kommer till Sverige med delegationer och konstaterar att inget har gjorts.
– Vi är uppenbart en tacksam måltavla för korruption och annan ekonomisk brottslighet. Det som Uppdrag Granskning gjorde kan ses som ett sårbarhetstest. En svaghet i vårt system, menar hon.
 
En förtroendefråga
En intressant notering som Louise Brown gjort gäller SCB:s mätning av förtroendet för kommunala politiker och tjänstemän i den så kallade Medborgarundersökningen. Här ligger betygsindex på i snitt 45 av 100. Just frågan om förtroendet för kommunpolitiker och tjänstemän var i tidigare års undersökning en egen huvudfråga.
– Nu har frågan lyfts ner och bakats in i frågeställning ”Medborgarnas inflytande i sin kommun”. Man måste söka sig fram till sista raden på enskild kommunnivå för att få fram information om förtroende. Man har alltså gett det mindre fokus i en tid då det verkligen behövs.
Louise Brown håller också med kollegan Inga-Britt Ahlenius som undrar varför inte SKL själva har gjort en övergripande bedömning av riskexponeringen och förmågan att hantera mutförsök i våra kommuner, med tanke på bluffakturor och presentkort.
 
Snedvriden konkurrens
I artikeln skriver Louise Brown och Inga-Britt Ahlenius: ”Det är inte bara själva mutan som är problemet (presentkort på System­bolaget, byggmaterial till sommar­stugan eller underhållning på hög nivå). Det är den totala kostnaden för beslut på felaktiga grunder, snedvriden konkurrens, fördyrade och försämrade verksamheter.”
Läs hela artikeln på DN Debatt
https://www.dn.se/debatt/tre-av-fyra-svenska-kommuner-klarade-inte-korruptionstestet/

One thought on “Kommun lätt offer för muta

  1. Det är varken revisorer eller artiklar i media som i första hand ska till för att slippa mutor och korruption. Det är det förebyggande arbetet ute i verksamheterna som måste vara på tå. En av de största riskerna är den tystnadskultur som finn s såväl privata som offentliga företag. Uppdrag Granskning koncentrerade sig på offentlig verksamhet men de hittade minst lika mycket på den privata sidan. Kommunal revision utförs inte av förtroendevalda revisorer och det vet naturligtvis Ingabritt Ahlenius. Det finns stora skillnader mellan kommuner vad gäller de anslag som revisorerna får för upphandling av sakkunniga biträden (läs yrkesrevisorer) det är sant och det bör lagstiftaren göra något åt. Men upphandling av sakkunniga biträden görs av tjänstemän med kompetens under ledning kommunens revisorer. Om vi jämför med verksamhet i de flesta bolag så är det ofta de som ska granskas som de facto också handlar upp revisorer. Tyvärr är det så att bolagets VD måste teckna avtal med revisionsfirman. I Eksjö är det så att kommunens revisorer handlar upp revisorer till de kommunala bolagen. Men när tilldelningsbeslutet är klart så ska avtalet tecknas mellan bolaget (läs VD) och revisionsföretaget. Formellt ska sen också stämman besluta att välja den revisor som finns föreslagen i upphandlingsdokumenten. I helägda kommunala bolag är det kommunfullmäktige som väljer styrelse i bolagen som sen bara konfirmeras på bolagsstämman. Det borde alltså vara möjligt att kommunfullmäktige också beslutar om revisor i de kommunala bolagen. Valet av revisor kan då med fördel beredas av de kommunala revisorerna.

Lämna ett svar till Stig Andersson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *