Oenighet om offentlig e-post

Flera statliga myndigheter ansluter sig till tjänsten Mina meddelanden, en portal tänkt att fungera i olika situationer mellan myndighet och medborgare. Kent Nilsson på företaget Solid Park AB menar dock att krypterad e-post är både ett enklare, billigare och säkrare alternativ.
– Mina meddelanden är inte ett system för e-post utan en portal. Kunden måste gå in på en webbsida med lösenord o.s.v. och det hela gör det hela krångligt, menar Kent Nilsson. Det kan bland annat handla om hur hantera konfidentiell info som berör patienter, sociala ärenden, med mera. Skolan får till exempel inte skicka ett e-postmeddelande till en förälder och skriva att din elev är förkyld. Det är inte tillåtet enligt lag. Bara att vederbörande är ”sjuk”, säger Kent Nilsson.
Med säker e-post behöver den enskilde inte posta känslig och personlig information utan kan maila den istället. Med kommunikation via papperspost tar det både tid och pengar jämfört med krypterad e-post. Det innebär att man kan effektivisera rutiner och ge bättre servicegrad och minska de miljöfarliga faktorerna. Mycket känslig information måste sändas med rekommenderad post om det gäller pappersdokument. Dessa kan i stället e-postas om man använder autentisering. På samma sätt kan fax ersättas med säker e-post.
– Kommunerna är i framkant och tar ledningen i att använda säker e-post, säger Kent Nilsson och nämner Västerås, Södertälje samt Järfälla. Ytterligare mellan fem och tio kommuner är under uppstart och flera andra har börjat titta på området. Även tre landsting på väg att starta pilotprojekt. Domstolsverket kör systemet och fler statliga organisationer överväger att starta piloter, avslutar Kent Nilsson.
Rutger Langland, affärsarkitekt, Skatteverket, håller inte med.
”Mina meddelanden är en nationell standardisering av säker digital post, av dess meddelandeformat och av säkerhetskrav hos offentliga och privata aktörer som ingår i infrastrukturen”, skriver han apropå Kent Nilssons åsikter här ovan.
Så här (bl.a.) skriver Rutger Langland i en kommentar till artikeln (2015-09-18):

Den strategiska tillgången i Mina meddelanden är ett gemensamt adressregister för digital kommunikation – som ett digitalt folkbokföringssystem för både privatpersoner och juridiska personer. Genom standardisering uppnår vi långsiktig effektivitet, undviker inlåsningseffekter bland statliga och kommunala parter och öppnar för den internationalisering vi ser komma inom några år. Projektet Mina meddelanden har som ett av sina viktigaste mål att möjliggöra samverkan mellan offentlig sektor och privat innovation. Vi har flera exempel på hur det lyckats – men också flera utmaningar kvar att lösa! Jag har vid flera tillfällen de gångna åren talat med Kent Nilsson om hans produkt och uppmuntrat honom att med några enkla förändringar i deras produktkoncept göra den till en fungerande del av Mina meddelanden precis som många andra leverantörer gjort och gör. Men hittills har vi inte sett några steg i den riktningen från hans sida.
Ni intar en helt okritisk hållning till Kent Nilssons påståenden och slutsatser. Han säger att ”Mina meddelanden är inte ett system för e-post”. Det är korrekt. Ingen har heller hävdat att det skulle vara något sådant. Som jag skrev tidigare, kritik är viktigt och det finns många saker att belysa.”
Så långt Rutger Langland.

En kommentar har därefter skickats in från  Kent Nilsson (2015-09-18):
I tidskriften, Dagens Samhälle nr 21 står det: ”Tid och pengar finns alltså att vinna när nu även kommunerna får chansen att dra ner på den traditionella postgången och ersätta den med den offentliga E-postlösningen Mina meddelanden.” Där har ni som rubrik att ”Kommuner avstår säker e-posttjänst” och menar då Mina meddelanden. Sanningen är att kommunerna leder användandet av säker e-post. Ni pratar om digital post på er hemsida. Om ni inte menar att digital post är e-post använd då begreppet digitala meddelanden och meddelandeportal. Ni leker med ord och dess betydelser och skapar missförstånd. Kommuner avstår inte från Mina meddelanden p g a krångliga regler, utan p g a bristande funktionalitet. ”