Offentliga finanser i balans trots svacka

Tvärniten i ekonomin medför att sparandet i den offentliga sektorn åter vänder nedåt och 2012 uppstår det ett underskott motsvarande 0,3 procent av BNP. Ekonomistyrningsverket spår att de offentliga finanserna återhämtar sig efter 2012 och når balans 2013.

Efter två år med hög tillväxt viker nu efterfrågan nedåt och tillväxten bromsar in kraftigt. Svensk BNP stagnerar och väntas endast öka med 0,1 procent 2012.

Tillväxtutsikterna är svaga för både euroområdet och USA de närmaste åren och Sverige drabbas av den svagare globala efterfrågan genom att exporten dämpas. Hushållens konsumtion blir också låg, då deras förväntningar om sin egen och Sveriges ekonomi har försämrats drastiskt.

Därtill har hushållens förmögenhet minskat i takt med att börsen har fallit. Den politiska och finansiella osäkerheten i Europa väntas hålla i sig, och det kommer att ta tid innan ekonomin tar fart igen. Tillväxten förblir därför svag även under 2013.

Överskott i budgeten
Trots svag tillväxt framöver väntas saldot i statens budget bli positivt under hela prognosperioden. Budgetsaldot 2011 beräknas uppgå till 76 miljarder kronor, vilket är en kraftig förstärkning jämfört med förra året. Nästa år försvagas saldot däremot kraftigt, men det blir trots allt ett litet överskott i budgeten.

Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, har sedan Sveriges EU-inträde 1995 minskat från 72 procent av BNP till 40 procent vid utgången av 2010. I slutet av 2011 beräknas skulden uppgå till 36 procent av BNP. År 2012 väntas skuldkvoten ligga på samma nivå som 2011, för att därefter sjunka allt snabbare, till 28 procent 2015.

Avmattningen i ekonomin och på arbetsmarknaden medför att ökningen i de kommunala skatteintäkterna mattas av. För att klara det lagstadgade balanskravet väntas kommunerna dämpa ökningstakten för konsumtionsutgifterna. Konsumtionen ökar därmed betydligt långsammare 2012 än 2011 och den stiger relativt svagt under hela prognosperioden.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgår i år till 21 miljarder kronor men väntas ligga nära noll från 2012.

Osäkerheten är stor kring hur skuldkrisen i Europa ska lösas. Eftersom konsekvenserna för den reala ekonomin är svåra att överblicka finns det risk för att den svenska tillväxten blir lägre än beräknat. I Sverige är å andra sidan grundförutsättningarna relativt goda, vilket kan överraska på uppåt-sidan.

Källa: Ekonomistyrningsverket