Överimplementering stort problem

Plötsligt kan ett svenskt företag ha striktare regler att förhålla sig till än branschkollegorna i till exempel Danmark, trots att regelverken utgår ifrån samma EU-direktiv eller förordning.

Varningen kommer från Andrea Femrell, VD för Näringslivets regelnämnd, och Christina Fors, rapportförfattare och sakkunnig hos Näringslivets regelnämnd. De grundar sin kritik mot den svenska tillämpningen av EU-direktiv på rapporten ”Effektivt implementerad och tillämpad EU-rätt – avgörande för svensk konkurrenskraft”. I den illustrerar de med tretton exempel varför överimplementering och ineffektiv tillämpning fortfarande är ett problem för svenska företag.

Ett av exemplen handlar om det så kallade avfallsdirektivet (2008/98/EG) som är tänkt att reglera företag som hanterar avfall. I Sverige omfattar däremot reglerna samtliga företag som producerar farligt avfall, vilket är väldigt många fler.

I en debattartikel i Sydöstran (8 november 2024) skriver Femrell och Fors: ”Trots att det tydligt står i ingressen i direktivet att ’Verksamhetsutövare som producerar avfall i sin verksamhet bör inte anses syssla med avfallshantering’ valde miljödepartementet att göra en annan tolkning, vilket lett till att kraven i direktivet kan anses vara tillämpliga på alla företag i Sverige.”

Seminarium nyligen

Problematiken diskuteras även i andra fora. För en tid sedan (den 16 oktober 2024) bjöd Riksdagens näringsutskott tillsammans med Näringslivets regelnämnd, NNR, in till ett seminarium för att diskutera hur EU-lagstiftning bör införas i svensk rätt så att svenska företag inte missgynnas i förhållande till företag i andra länder. Rubriken var Effektivare tillämpning av EU-lagstiftning.

Även NNR presenterade en ny rapport; ”Effektivt implementerad och tillämpad EU-rätt – avgörande för svensk konkurrenskraft”, i vilken det ges exempel på när svenskt genomförande och tillämpning av EU-rätt kunnat ske bättre ur ett företagsperspektiv.

På seminariet gav Anders Johannesson, ordföranden för Implementeringsrådet, sin syn på rådets uppdrag, utmaningar och möjligheter. Kristina Alsér, ordförande för det nya Förenklingsrådet deltog, liksom Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande. Behovet av samverkan mellan råden och deras kanslier togs upp under seminariet.

Om NNR och Regelrådet

NNR – Näringslivets Regelnämnd – samordnar och koordinerar näringslivets regelförbättringsarbete på nationell, europeisk och internationell nivå. NNR tar initiativ till dialoger med riksdag, regering, myndigheter och kommunföreträdare liksom med företrädare på EU-nivå

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Organisatoriskt består Regelrådet av en ordförande och fyra ledamöter som alla har god kunskap i regelförenklingsfrågor. Till sin hjälp har rådet stöd från Tillväxtverkets avdelning Förenkling.