Plan mot korruption bristfällig

– Regeringens handlingsplan mot korruption räcker inte. Det hävdar Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt vid Stockholms universitet.

Han välkomnar i och för sig att regeringen nyligen beslutade om en handlingsplan mot korruption.
– Men någon handling föreslås inte, någon plan är den inte och nationell är den inte heller. Den avser i princip endast korruption i den statliga förvaltningen, trots att det inte är där som vi har våra problem, fastslår den tidigare professorn.

Sandgren menar att det behövs ”en konkret och operativ handlingsplan, värd namnet, som är inriktad mot maktmissbruk.” Den bör utarbetas samfällt av staten, regionerna och kommunerna i samråd med andra aktörer, såsom näringslivet och det civila samhället.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till den tidigare professorn med anledning av hans debattutspel.

Det behövs en konkret och operativ handlingsplan, värd namnet, som är inriktad mot maktmissbruk, framhåller Du. Hur tänker Du Dig en sådan?
– Det bör anges vilka problem som behöver angripas, hur och av vem. Det kan i vissa fall vara skäl att skilja på staten och k0mmunerna eftersom problemen kan skifta.

Du menar att samma principer bör gälla för dessa organ som gäller för statlig verksamhet som bedrivs i myndighetsorganisationen. Tänker Du Dig lagstiftning eller bör man ställa kraven i kontrakten i samband med t.ex. upphandling?
– Privata aktörer som utövar myndighet bör lyda under samma regler som myndigheter.

Fokusera på kommuner
Claes Sandgren är kritisk till att allt fokus ligger på det statliga området och anser att det är i kommunerna som det stora problemet finns när det gäller korruption. Han skriver (DN Debatt 4/2 2021):

Det är vanligt att kommuner saknar kontroll över sina anställdas bisysslor. Det finns därför risk för att de anställda missbrukar sina kontakter för att gynna sig själva. Och många anställda inom statliga myndigheter bedriver privat verksamhet inom sin egen myndighets område. Riksrevisionen har i en granskning identifierat 99 fall där de anställda kunde påverka inköpen.

Upphandlingen är riskfylld
Claes Sandgren menar också att den offentliga upphandlingen – 700 miljarder kronor årligen, varav kommunerna svarar för 80 procent – är påtagligt riskfylld.

– Enligt EU-Barometern 2019 uppfattas visserligen korruptionen vara låg i Sverige, men tre av tio företag ”tror” dock att de under de tre senaste åren förlorat en offentlig upphandling på grund av korruption. Den kommunala upphandlingen genomförs i betydande omfattning av de kommunala bolagen, som styrs av politiker och tjänstemän som har uppdrag även i organ som granskar upphandlingen, påpekar Sandgren.

Offentliga Affärer: Tre av tio företag ”tror” att de under de tre senaste åren förlorat en offentlig upphandling på grund av korruption, noterar Du. Hur allvarligt är detta och hur utsatt är den offentliga upphandlingen när det gäller korruption enligt din uppfattning?
– Svårt att säga. Det behövs fler förstahandsstudier som belyser hur ofta en upphandlare begär en muta av en anbudsgivare

Synpunkterna framfördes först på DN Debatt.

Fakta om författaren
Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt vid Stockholm Centre for commercial law, f.d. ordförande för Institutet mot mutor (IMM). F.d. ledamot av styrelsen för Transparency International – Sverige.

Ytterligare kritik
På torsdagen (11 februari 2021) kom ytterligare kritik. ”Regeringens handlingsplan mot korruption saknar handling”, löd en rubrik på Dagens Samhälles debattutrymme.