Skeptisk till rankning av kommuner

Politiker, tjänstemän och journalister gör klokt i att ha ett sunt skeptiskt förhållningssätt till rankningar! Det hävdar Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
I en krönika på ledarplats i tidningen SN (Södermanlands Nyheter) skriver han att kommunerna bör ta till sig sådant som de bedömer vara relevant och påverkbart i de rankningar som görs.
Han tar Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet som exempel.  Visst är det viktigt med ett gott företagsklimat: kommunen gör klokt i att ha en god relation till sina företagare och utveckla dialogen med dem. Det bör också finnas en förståelse för företagens villkor, de ska erbjudas snabb handläggning och smidig service, utan avkall på transparenta, opartiska och rättssäkra procedurer. Detta för att till exempel säkra att icke-lokala företagare inte missgynnas vid upphandlingar.
Men Svenskt Näringslivs rankkingar inbegriper mycket mer än detta. Bland variablerna i mätningarna finns sådant som är svårt att påverka eller ha politisk slagsida, menar docenten. Exempelvis kan kommuner knappast påverka var de är belägna geografiskt och därmed inte heller vilken nationell infrastruktur de är beroende av. Och frågor som inställning till LOV eller skattenivåerhar med ideologiska ställningstaganden att göra.
Till nästa år uppmanar statsvetaren målgrupperna att inte stirra sig blinda på snabba rörelser uppåt eller nedåt i listan.