Skyddet för placerade barn måste stärkas
Ett landsomfattande projekt med fokus på barnets rättigheter har startat under hösten. Samtidigt genomförs flera viktiga reformer för att stärka barns och ungas röster – men Barnombudsmannen är långt ifrån nöjd. Fortfarande återstår viktiga åtgärder.
| De senaste åren har flera brister rapporterats i vården av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vård och boende. Till exempel besöks inte barnen tillräckligt ofta och socialtjänsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hälsa och skolgång.
– De brister vi sett i placerade barns skydd, barns rätt att komma till tals, barns rätt till utbildning och hälsovård är helt oacceptabla, säger barnombudsman Fredrik Malmberg. Vi måste bli bättre på att tillgodose barnets rättigheter och frågan har varit föremål för flera statliga utredningar och rapporter. En viktig åtgärd som framhålls är att ge barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Regeringen gav 2010 Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta omhändertagna barns åsikter om den sociala barnavården. Barnen berättade om vad de tyckte var bra och vad de ville ändra på. När barnen pratade om det som är bra nämnde de möten med enskilda vuxna som engagerar sig och lyssnar. Det fanns också en annan sida |
– Barns rättigheter kränks i Sverige. Varje dag. Barnombudsmannen har påtalat brister inom flera områden och Sverige har fått kritik från FN:s barnrättskommitté, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.
AKTUELLA REFORMER Viktiga uppdrag har också lagts ut på myndigheter för att bland annat göra socialtjänsten synligare för barn och unga genom en ”barntjänst på nätet”. |
”Jag vill att det blir stor förändring.”
”Vi har talat från hjärtat, nu måste du göra något.”
Så sade två av de drygt 100 ungdomar, placerade på hem för vård eller boende (HVB) och i familjehem, som Barnombudsmannen lyssnade till i projektet Unga Direkt.
– Sammantaget var det en bekymmersam bild av samhällsvården som tecknades. Barnen berättade om allvarliga och i vissa fall lagstridiga missförhållanden. Barn som tvingas skriva på kontrakt där de avsäger sig sina rättigheter och bestraffningsmetoder som hemreseförbud tillämpades, berättar Fredrik Malmberg.
Han påtalar att placerade barn är en särskilt utsatt grupp som samhället åtagit sig att skydda och hjälpa till en tryggare uppväxt.
|
– Placerade barn har rätt att mötas av positiva förväntningar. Det handlar om trygghet och omsorg och att få det stöd de behöver för att få god hälsa och bra resultat i skolan. Ett viktigt krav vi ställde till regeringen var att se över LVU ur ett rättighetsperspektiv, något som nu sker, säger Fredrik Malmberg. Undermålig styrning i kommuner – Resultatet var nedslående. Ungefär en tredjedel av socialnämnderna svarade att de har fattat beslut om hur de placerade barnens rätt till utbildning, hälsa och sjukvård ska tillgodoses och hur detta ska följas upp. Endast 22 procent av kommunerna hade fattat beslut om hur socialtjänsten ska agera när det framkommer missförhållanden i det HVB- eller familjehem där barnet är placerat, säger Fredrik Malmberg. Skärp kontrollen av HVB-aktörerna – Den översyn av LVU som nu äger rum i den statliga LVU-utredningen har bland annat som uppgift att se över på vilket sätt lagstiftningen tydligare kan tillgodose de mänskliga rättigheter som placerade barn har. Det är mycket positivt och något vi efterlyst i våra årsrapporter till regeringen. En tydligare reglering av verksamheten är nödvändig, säger Fredrik Malmberg. |
Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen godkände 2010 regeringens föreslagna strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin innehåller följande punkter: • All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. • Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. • Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. • Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. • Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. • Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. • Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. • Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. • Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. |
Kompetensen hos socialsekreterare
Att ta ställning till barn och ungdomars eventuella behov av omhändertagande är bland de svåraste uppgifterna hos socialsekreterare – och det är även bland de minst attraktiva uppdragen. Det är stor personalomsättning vilket bidrar till att kompetensen brister.
Barnskyddsutredningen 2009 påtalade behov av kompetenshöjning för de som arbetar med denna myndighetsutövning, och föreslog bland annat att det ska krävas minst socionomexamen för de socialsekreterare som ska fatta beslut om utredning ska inledas.
Barnombudsmannen delade utredningens många förslag om kompetenshöjning men påtalade också vikten av att utbildningen måste inkludera kunskap om barnets rättigheter utifrån barnkonventionen och hur man integrerar ett barnperspektiv i det sociala arbetet.
– Vi lyfter även frågan om att införa en motsvarighet till läkarutbildningens AT-tjänstgöring för socionomutbildningen. Det skulle öka kompetensen för nyexaminerade socionomer och även kunna höja statusen för exempelvis arbetet som socialsekreterare, säger Fredrik Malmberg.
Pejling och dialog
Under hösten startade projektet Pejling och dialog – ett samarbete mellan regeringen, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Landsting som ska förbättra villkoren för barn och unga i Sverige. Under de närmaste tr
e åren kommer Barnombudsmannen ta reda på hur barns rättigheter tas tillvara i vårt land. Barn som placeras av socialtjänsten är ett, av flera viktiga områden som ska pejlas.
|
Ett femtiotal kommuner, landsting, regioner och myndigheter kommer att besökas. Syftet är att tydliggöra ansvaret och öka motivationen att stärka barnets rättigheter i alla delar av samhället. Grundläggande i pejlingarna är att lyssna på barn och unga och deras erfarenheter av det område som ska pejlas i den aktuella kommunen. De unga får sedan möjlighet att själva framföra sina synpunkter och förslag till beslutsfattarna. – För kommuner och myndigheter finns det tydliga vinster med att lyssna på barns åsikter och erfarenheter. De får bättre underbyggda beslut, värdefulla insikter som bidrar till att utveckla verksamheten och möjlighet att bli föregångare på området, säger Fredrik Malmberg. |
PEJLING I BOTKYRKA Under hösten besökte Barnombudsmannen Botkyrka kommun i sitt projekt Pejling och dialog. Botkyrka pejlades inom området ensamkommande asylsökande barn som fick uttrycka sina tankar och åsikter kring sin situation, som bland annat handlade om skolgång och boende, och fick framföra dem direkt till de högsta ansvariga i kommunen. Näst i tur i Pejling står Västerås och Gävle som tackat ja till att låta barn som har varit berörda av vräkning få komma till tals. |
Aktuella reformer
Barnombudsmannen är en myndighet som inrättades 1993. De senaste åren har man lyssnat systematiskt på barn i utsatta situationer.
– I fyra rapporter har vi belyst situationen för barn i sluten ungdomsvård, social barnavård, våldsutsatta barn och barn misstänkta för brott. I början på 2012 fick regeringen ta emot vår samlade bedömning av läget för barns mänskliga rättigheter i Sverige.
|
Arbetet har bidragit till att flera viktiga reformer nu genomförs. Vid årsskiftet förtydligas anmälningsskyldigheten när barn far illa, krav sätts på regelbundna besök efter behov och barnets önskemål om en särskilt utsedd socialsekreterare lyfts fram. Viktiga uppdrag har också lagts ut på myndigheter för att bland annat göra socialtjänsten synligare för barn och unga genom en ”barntjänst på nätet”. Flera av dessa initiativ har varit direkta uppmaningar från Barnombudsmannen. Det räcker inte! – Barn i utsatta situationer får sina rättigheter åsidosatta i två fundamentala avseenden. Det handlar om barns rätt att komma till tals och barns rätt att kunna få sin sak prövad och ges upprättelse när rättigheter kränks, säger Fredrik Malmberg. Barnombudsmannen anser att två viktiga förändringar måste genomföras för att komma till rätta med bristerna. Barnkonventionen bör inkorporeras i svensk lag. – Det skulle tydliggöra barnets roll som rättssubjekt med egna, specifika rättigheter. De krav konventionen ställer skulle också få genomslag på alla nivåer i det svenska samhället. Pröva sin sak – I december 2011 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen om inrättandet av en internationell klagomekanism. Det skärper kraven på att barnkonventionen ska bli verklighet i barns vardag och innebär att barn kan få sin sak prövad inför barnrättskommittén. Finland har signerat detta protokoll men Sverige har ännu inte gett besked, säger Fredrik Malmberg. |
 – Barn i utsatta situationer får sina rättigheter åsidosatta i två fundamentala avseenden. Det handlar om barns rätt att komma till tals och barns rätt att kunna få sin sak prövad och ges upprättelse när rättigheter kränks, säger Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen vill se ytterligare förändringar • Tydliggör placerade barns rättigheter i lagstiftningen. Det handlar om vilka krav barnen kan ställa på att få information om sina rättigheter, vårdens innehåll och uppföljning samt hur missförhållanden kan anmälas. • Placerade barn ska ha rätt till upprättelse och skadestånd. En oberoende instans bör inrättas dit placerade barn och ungdomar kan vända sig med klagomål när de ansvariga myndigheterna har försummat sitt ansvar. • Skärpt lagstiftning/regelverk för HVB. Behandlingsmetoder, ordningsregler och poängsystem måste utformas för att inte strida mot barnets mänskliga rättigheter. • Placerade barn ska ha rätt till en personlig socialsekreterare som ska kunna föra enskilda samtal med barnet. |