Småskalig vattenkraft i beredskapen

Det pågår en dragkamp om den småskaliga vattenkraften i Sverige. Miljöintressen ställs mot beredskapshänsyn.

WWF Sverige tycker inte att Sverige lever upp till kraven i EU:s vattendirektiv. Andra, som Svensk Vattenkraftsförening och Civilförsvarsförbundet, menar att den småskaliga vattenkraftens potential att bidra till landets nationella elberedskap också måste vägas in.

Sverige ska enligt EU:s Vattendirektiv uppnå god ekologisk status i alla vattendrag senast 2027. Trots detta har endast en tredjedel av våra älvar god ekologisk status idag, hävdar Världsnaturfonden (WWF) Sverige.

Direktivet öppnar upp för vissa undantag, exempelvis åtgärder som bedöms vara tekniskt omöjliga, orimligt dyra eller kan påverka verksamheter som bedöms vara särskilt samhällsnyttiga. 

Överutnyttjat / övertolkat

Sverige har dock kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat denna möjlighet. Å andra sidan hävdar försvararna av vattenkraften att Sverige övertolkat EU:s direktiv.

– Hur kan det vara så att Sverige är det enda land i EU som driver EU-direktivet till att fungerande vattenkraft rivs ut? I Norge, som också har att följa EU:s vattendirektiv, är 60 nya småskaliga vattenkraftanläggningar under uppförande, framhåller Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening (SvD 2024-06-19).

Han tillägger att Vattendirektivet togs fram i en tid då det var fred i Europa, energikris var ett okänt begrepp och klimatkrisen inte sågs som så allvarlig.

Alla ska prövas

WWF Sverige däremot är kritiskt till att Sverige under åren 2017–2021 gav 80 procent av svenska vatten undantag. Man pekar på att EU-kommissionens framförda kritik mot detta resulterat i en ny vattenlagstiftning år 2019. Enligt den ska alla svenska kraftverk prövas i domstol och få ”moderna miljötillstånd”.  År 2040 ska de sista vattenkraftverken upp för prövning. Detta tycks oroa ägarna av de små vattenkraftverken.

WWF berättar på sin hemsida att man beställt ”en oberoende analys” för att undersöka om den svenska vattenlagstiftningen är förenlig med kraven i Vattendirektivet. Analysen som genomfördes av konsultfirman WSP, konstaterar att Sverige inte lever inte upp till kraven i Vattendirektivet.

”Beakta sårbarheten”

Debatten fortsätter just nu; Anna-Maria Axelsson, förbundsordförande Civilförsvars­förbundet, och Gustaf Hellström, ordförande Svensk Vattenkraft­förening, tog upp frågan häromdagen (SvD 2024-09-08).

– Det är hög tid att Sverige beaktar elsystemets sårbarhet och omvärderar den småskaliga vattenkraftens potential att bidra till landets nationella elberedskap, menar de och tillägger: Med hänsyn till det nya omvärlds­läget behöver Sverige se över hur ett motstånds­kraftigt elsystem ska se ut i händelse av kris eller krig.

Till saken hör att den småskaliga vattenkraften sammantaget producerar el motsvarande Göteborgs förbrukning, påminner debattörerna. 

De pekar på att i princip all el från Norrland överförs till södra Sverige via en handfull kraftledningar, vilka är svåra att försvara då de i vissa fall är nära hundra mil långa.

Enkelt att slå ut

Axelsson och Hellström är medvetna om att det vid sidan av kraft­produktionen i Norrland även finns kärnkraftverk, dock endast på ett fåtal platser ”vilket gör det relativt enkelt för en angripare att slå ut deras anslutnings­punkter”.

Nu när de mindre elproducenterna på nytt omprövas – var och en för sig – blir deras roll i landets elberedskap så liten att den i varje ärende bedöms som obetydlig, fruktar de båda debattörerna. Diskussionen om vattenkraftens betydelse för elförsörjningen och dess plats i Sveriges beredskap lär fortsätta.