Stärkta prognoser i statsbudgeten
Statsfinanserna stärks och vår nya prognos visar överskott i statsbudgeten på 99 miljarder för 2011 och 68 miljarder för 2012.
Pressmeddelande
Av detta antas försäljningar av statliga tillgångar ge inkomster på 38 respektive 25 miljarder kronor 2011 och 2012. Stark ekonomisk tillväxt får genomslag på statsfinanserna i år och nästa år främst genom stigande skatteinkomster. Upplåningen minskar jämfört med föregående prognos.
För 2011 räknar Riksgälden med att budgetöverskottet ökar med 81 miljarder kronor jämfört med förra prognosen. En stor del av förbättringen, 38 miljarder kronor, förklaras av försäljning av aktieinnehav framför allt i Nordea, men även i Teliasonera. Resterande del beror på ökade skatteintäkter till följd av stark ekonomisk återhämtning, samtidigt som statens utgifter ökar i måttlig takt.
Budgetöverskottet för 2012 blir 10 miljarder kronor lägre än i förra prognosen. Vi antar att en del av försäljningsinkomsterna kommer redan 2011 och de blir därmed 10 miljarder kronor lägre under 2012 än vi räknade med i november. Dessutom antar vi att reformer för totalt 30 miljarder kronor genomförs under 2012. Ungefär 22 miljarder kronor har tidigare aviserats av regeringen. Effekterna av de förändrade antagandena om försäljningsinkomster och finanspolitiska reformer motverkas av att vi samtidigt tror på högre skatteinkomster nästa år.
Statsskulden under 30 procent av BNP 2012
Statsskulden beräknas vara 1 048 miljarder kronor i slutet av 2011 och 981 miljarder kronor i slutet av 2012. Det motsvarar 30 respektive 27 procent av BNP.
Statens skuld inklusive Riksgäldens finansiella tillgångar (kortfristiga placeringar och vidareutlåning) beräknar vi till 964 miljarder kronor i slutet av 2011 och 898 miljarder kronor i slutet av 2012. Det motsvarar 28 respektive 25 procent av BNP.
Minskad upplåning
Större överskott i statsbudgeten gör att upplåningsbehovet minskar både 2011 och 2012, jämfört med vår förra prognos.
Även om vi prioriterar upplåning i nominella statsobligationer kommer vi att minska emissionsvolymen med 8 respektive 16 miljarder kronor under 2011 och 2012. Upplåningen koncentreras till den 10-åriga statsobligationen. Statsskuldväxelstocken minskar något och upplåningen i realobligationer är även fortsättningsvis begränsad.
För att värna likviditeten i statsobligationsmarknaden räknar vi med att erbjuda byten till lån 1054 den 30 och 31 maj. En förutsättning är att kostnaden blir begränsad för Riksgäldens del. Vår bedömning är att intresset är så pass stort att bytet kan komma att omfatta i storleksordningen 10 miljarder kronor av lån 1054. Vi återkommer med mer information den 23 maj.
Den begränsade upplåningsvolymen i statsobligationer gör att det finns anledning att se över vad som kan göras på längre sikt för att säkerställa likviditeten i marknaden. Vi kommer att analysera konsekvenser av en minskad statsskuld i samband med att vi lämnar förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning till regeringen i slutet av september. Vi kommer också att undersöka intresset för ytterligare byten.
Källa: Riksgälden