Varför införs valfrihetssystem?

En ny rapport belyser landstingens och kommunernas resonemang kring införande av valfrihetssystem, LOV. Har man utrett vilken inverkan det får på det lokala näringslivet?

Syftet med lagen om valfrihetssystem, LOV, är att underlätta för kommuner och landsting att ge medborgarna möjlighet att välja utförare inom äldreomsorgen, inom stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvård. Förhoppningen har också varit att fria val ska leda till nytänkande och mångfald, bättre möjligheter för kvinnors företagande och större möjligheter för små företag att vara leverantörer till offentlig sektor.

För landstingens primärvårdstjänster är LOV obligatoriskt men rapporten har tittat på varför landstingen har valt att inkludera olika tjänster inom LOV och om de beaktat näringslivsperspektivet

Resultatet visar att det i landstingens utredningar inte framkommer varför man valt de delar av hälso- och sjukvårdstjänsterna som upphandlas enligt LOV. De har inte heller i lika stor utsträckning som kommunerna beaktat kundvalssystemets inverkan på det lokala näringslivet utan fokus har varit att utveckla vården på strukturnivå genom exempelvis diskussioner om ersättningsmodeller.

För kommunerna har en huvudanledning varit att öka den enskildes valmöjlighet av vård och omsorg genom införande av LOV. Kommunerna har haft möjlighet att söka särskilda medel från Socialstyrelsen för att utreda ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV.

Rapporten är framtagen av Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet tillsammans med Tillväxtverket. Syftet har varit att få en bild av kommunernas och landstingens syn på LOV för att Upphandlingsstödet i förlängningen ska kunna ge bättre stöd och vägledningar och att Tillväxtverket bättre ska arbeta med näringslivsperspektivet inom LOV-processens ramar.

LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU. Vid upphandlingar enligt LOV är priset fastställt på förhand och utförare konkurrerar med kvalitet.