Information viktig när patient väljer

Intresset för vårdvalsinformation varierar med både kön, ålder och socioekonomi. Det framgår av en studie som Myndigheten för vårdanalys genomfört och som bygger på en enkät med 3 300 personer.

Exempel på information som allmänheten efterfrågade men som inte finns tillgänglig idag var möjligheten att träffa samma läkare, liksom information om hygien och renlighet vid vårdcentralen och vårdcentralens förmåga att samordna andra vårdkon­takter.

Studien heter ”Vem vill veta vad för att välja?” (Rapport 2014:1) och omfattar 77 sidor. OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av skriften.

Sedan år 2010 är landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda vårdval i primärvården. En förutsättning för att människor ska ha likvärdiga möjligheter att välja är att det finns till­gänglig information som stödjer ett informerat val. I lagen om valfrihetssystem (LOV) regleras därför att landstingen är skyldiga att till­handahålla information om samtliga utförare som de tecknat kontrakt med. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförstå­elig och lättillgänglig. 

Vårdanalys noterar att kvinnor och äldre generellt tycks ha sökt efter mer information och oftare visar ett större intresse för nästan all information om vårdcentralernas utbud och kvalitet. Graden av informationssökning varierar inte med inkomst. Långutbildade däremot söker oftare efter mer information än vad kortutbildade gör.  

Det finns en stor bredd i vilken information som efterfrågas. Kroniskt sjuka vill till exempel veta om det finns tillgång till speciella mottagningar och om möjligheten att få träffa samma läkare. Barnfamiljer vill veta om vårdcentralen erbjuder jourtider och är nyfikna på andra patienters omdömen. 

Det finns skillnader i förtroende för olika medier för vårdvalsinformation. Äldre tycks oftare ha ett lägre förtroende för nätbaserade källor medan yngres förtroende generellt är högre. 

Väntetider var ytterligare ett informationsinnehåll som allmänheten såg som viktigt. Men trots att det finns ganska god tillgång till sådan in­formation uppgav en större andel svarande att de inte hade hittat den. Den tidigare studien visade också att de flesta vände sig till familj och bekanta, landstingets hemsida eller vårdcentralen man ville byta till för att få information om hur man väljer och vilka alternativ som finns. 

Information om hälso- och sjukvårdens organisation, utbud och skyldigheter är en viktig förutsättning för att stärka patienters och medborgares inflytande i vården. Information behövs bland annat för att patienten ska kunna vända sig till rätt vårdnivå, vara delaktig i vård och behandling och för att välja utförare.

Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) har därför fått i uppgift av regeringen att på nationell nivå kontinuerligt utvärdera den information som lämnas till en­skilda. Det gäller då informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet.

Med anledning av de nya lagkraven på landstingen om vårdvalet publicerade Vårdanalys i augusti 2013 en studie om hur allmänheten ser på vårdvalsinformationens tillgänglighet och ändamålsenlighet vid val av utförare i primärvården. Studien visade att det fanns ett brett stöd för möjligheten att välja och att kännedomen om vårdvalet var hög. Den visade vidare att en stor majoritet var nöjd med sin nuvarande vårdcentral och att de flesta inte hade bytt vårdcentral sedan vårdvalet blev lagstadgat.

Bristen på information ansågs som ett hinder för att väl­ja framförallt bland de som funderade på att byta. Men lite mer än en tredjedel av både de som funderat på att byta och som bytt vårdcentral uppgav också att de var trötta på alla val.

Drygt en femtedel upplevde vidare att bristen på andra alternativ var ett hinder. En slutsats av studien var därför att insatser för att exempelvis öka tillgången på alternativ kan vara minst lika viktigt som att öka mängden information. Något som tycks stämma överens med regeringens syn på saken.

Socialminister Göran Hägglund säger i en kommentar:
– Med fler aktörer ökar patienternas valfrihet och möjlighet att jämföra kvaliteten i vården. Patienterna, inte systemen, ska vara i centrum för den svenska sjukvården. 

Undersökningen bygger på svar från drygt 3 300 personer bosatta i Sverige framplockade ur Sifos onlinepanel som omfattar 100 000 personer. Personer som inte behärskar svenska språket och sådana som saknar internet finns inte med bland de svarande, vilket bör mana till försiktighet, menar Vårdanalys.

Rapporterna om vårdvalet kan bland annat användas när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och enskilda landsting, utvecklar informationen till medborgare och patienter.