Halvbra resultat för Kommunsverige

Kommunernas resultat 2014 såg bra ut, plus 10 miljarder. Men under ytan växer hoten och antalet förlustkommuner har dubblerats. Fler än hälften redovisar resultat som inte håller i längden och kostnaderna för välfärd och flyktingmottagande skenar.
Det rapporterar Dagens Samhälle i nr. 14, 2015. Om de tre kommuner som går riktigt bra räknas bort från totalen syns den egentliga ekonomiska statusen i Kommunsverige tydligare, menar DS. Kvarvarande 286 kommuner gjorde 5 miljarder i överskott. Genomsnittresultatet per invånare blir då under 600 kronor, vilket ligger under den nivå som kommunerna behöver i överskott för att hållbart finansiera sin verksamhet, nämligen två procent av skatter och statsbidrag över tid. ”Det motsvaras lite snällt räknat av cirka 900 kronor per invånare”, förtydligar DS.
Kostnaderna för välfärden ökar med i genomsnitt 13 procent mellan 2013-2020. Den enskild största ökningen, 19 procent, står grundskolan och förskoleklasserna för, enligt SKL-ägda Dagens Samhälle.
– Hälften av landets kommuner pekar på stora kostnadsökningar inom grundskolan och förskolan eftersom antalet barn ökar. Asyl- och flyktingmottagandet ställer också stora krav på kommunerna, förklarar Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I Nyköpings kommun riskerar skolorna att gå 50 miljoner back i år, rapporterar SN.se. Ungefär en miljon kronor rinner iväg varje vecka, eller drygt 135 000 kronor om dagen, skriver lokaltidningen. Ett tufft sparprogram har lagts fram för den rödgröna majoriteten i kommunen, dock utan något beslut ännu.
Kommunen har en beställar-utförarmodell som alliansoppositionen tycker ska granskas. De vill även ha en extern genomlysning av det stora underskottet på skolområdet och hur det kan ha uppstått.
– Vi har lämnat in en motion om detta, berättar för OFFENTLIGA AFFÄRER Petter Söderström, andre vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping.
Den rödgröna majoriteten har inte för avsikt att ta ställning i ett politisk beslut till den lista på åtgärder som tjänstemännen presenterat för att delvis komma till rätta med underskottet. I stället säger majoriteten kort och gott att verksamheten ska hålla budgeten och ger den därmed mer eller mindre fria händer att skapa större barngrupper, med mera. Att lägga ner skolor ligger dock inte inom tjänstemännens mandat.
Bild: Lena Micko (S), ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Foto: Rickard L Eriksson/SKL.