Ställ tydliga krav på importerat kött!

Måltider handlar om så mycket mer än näring. För många är det även en emotionell fråga. Därför är det inte konstigt att skolmaten och maten på äldreboenden ofta kommer i fokus. Samtidigt får beslutsfattare inte förblindas av emotionella argument. Ställ därför tydliga krav, oavsett om maten kommer från Sverige eller något annat land.
Det skriver Christer Lundin, talesperson för Landbrug & Fødevarer i Sverige, i denna debattartikel för OFFENTLIGA AFFÄRER.
Sverige är inte självförsörjande inom livsmedelsområdet. Ifråga om griskött, importerar Sverige ungefär en tredjedel av det kött svenskarna konsumerar. En del av detta importerade kött hamnar på tallrikarna på skolor och äldreboenden. Förbluffande är att det då plötsligt ställs mycket lägre krav vid upphandlingen än om det hade varit svenskt. Priset verkar vara det viktigaste när det gäller importerat kött. Istället borde det ställas höga krav när det gäller förbrukning av antibiotika och djuromsorg.

Ställ lika höga krav
Svenska beslutsfattare borde ställa lika höga krav på det importerade köttet som det svenska köttet. Annars riskerar de att upphandla kött som producerats på ett sätt som aldrig hade accepterats om det varit kött från djurbönder i Sverige och i Danmark.
Danmark, som ofta hamnat i skottgluggen för svensk debatt, har visserligen inte svenska djurskyddsregler. Däremot ligger de danska reglerna långt över EU:s krav. De danska reglerna för golvets utformning, för att skilja suggor från smågrisar och för svanskupering ligger i allmänhet närmare svenska regler än tyska eller polska.

Beakta skillnaderna
Gällande djurskydd bör svenska beslutsfattare ta en närmre titt på skillnaderna mellan olika handelspartners Danmark, Tyskland och Polen. Danmark är ett överlägset bättre alternativ än Tyskland och Polen utifrån djurskyddsregler.
Arbetet med att förbättra djuromsorgen har ett brett stöd från myndigheter, branschen, detaljhandeln samt även djuromsorgsorganisationerna i Danmark.  I slutet av maj lanserades ett djuromsorgsmärke för griskött. Genom att välja kött som uppfyller särskilda kriterier till ett något högre pris bidrar konsumenterna till att driva på utvecklingen för en bättre djuromsorg.

Antibiotikaresistens ödesfråga
I fråga om antibiotika blir konsekvenserna än större. Antibiotikaresistens är en ödesfråga för mänskligheten och ett viktigt fokus för svensk livsmedelspolitik. Likväl har importen av danskt griskött minskat. Samtidigt har importen av kött som producerats med mycket högre mängd antibiotika ökat under senare år, till följd av att det inte ställs samma krav på importerat kött som på svenskt.
Av de stora exportländerna av griskött har Danmark klart lägst användning av antibiotika. Utifrån antibiotikasynpunkt är Danmark ett säkrare kort än Tyskland och Polen.
Skillnaden blir än tydligare om man ser till de antibiotikasorter som pekats ut av Världshälsoorganisationen som särskilt viktiga för mänsklig hälsa. I Danmark, liksom i Sverige, har dessa i praktiken helt försvunnit från djurhållningen. I andra länder har vi till och med sett att denna användning ökat, för att minska den totala förbrukningen av antibiotika.

Förfina diskussionen
Diskussionen om upphandling och vilket kött vi har på våra tallrikar behöver förfinas. Givetvis är det bra att det serveras svenskt kött till våra barn och äldre. Men vi måste också börja ställa höga och relevanta krav på det kött vi behöver importera. Varför ska vi inte särskilja det näst bästa från det sämsta, bara för att det inte är svenskt? Det är det rationella och ansvarsfulla förhållningssätt som är politiskt ansvarsfullt för upphandling.
Christer Lundin, talesperson Landbrug & Fødevarer i Sverige