Kan robotar rädda välfärden?

– Vi har egentligen inget val, vi måste använda den nya tekniken om vi vill behålla välfärden. Det menar Patrick Eckemo, Senior Adviser på Myndigheten för digital förvaltning, DIGG.

Det var på eFörvaltningsdagarnas/Välfärdsdagarnas andra dag (21 januari 2021) i samband med ett panelsamtal. Ett samtal som modererades av roboten Elsa.

Torsdagens inleddes med temat robotisering och Artificiell Intelligens, AI, och vilka hot och utmaningar som finns. Hur ser nuläget och framtiden ut, särskilt när det gäller insatser för samhälle och välfärd?

Fredrik Löfgren, CEO Dyno Robotics och robotutvecklare vid Linköpings universitet, var först ut. Han gav exempel på digitala hjälpmedel som finns tillgängliga redan i dag, samt vad som är på väg inom offentlig förvaltning liksom vård och omsorg.

Fredrik Löfgren med Elsa. Bilden
är från ett tidigare tillfälle.

Robotar kommer inte bara att finnas i industrin utan på bagerier och i frisersalonger.  Bagaren blir innovatör och roboten producerar. Frisören talar om vad kunden vill ha utfört, roboten utför.

Robotar med vapen?
En skrämmande hotbild som Fredrik Löfgren pekar på är om robotar som blir alltmer människolika också utrustas med vapen. Han visade filmklipp på starka och smidiga robotar som kan hoppa över hinder och ta sig fram snabbt. Vad händer om en armé av sådana blir verklighet? Militär robotteknik och AI är inte reglerad, här måste vi tänka om, menar robotutvecklaren.

Bland de möjligheter som han pekar på finns butiker som har öppet dygnet runt och där kunden betalar själv med bank-ID. Självkörande bilar har en processor som tänker och reagerar hundra miljoner gånger snabbare än människan. När bilen kört oss till jobbet och släppt av oss kan den själv köra iväg och parkera, inte nödvändigtvis i innerstaden. Nyttjandet kan bli bättre. Kanske kan bilen ”köra taxi” medan vi jobbar.

Vi ska styra utvecklingen
– I framtiden kommer man att förbjuda människan att köra bil. Vi är gjorda för att springa i en hastighet av kanske 20 km i timmen, inte 120, tror Fredrik Löfgren.

Han menar att vi måste prata mer om robotiseringen och hur vi ska använda den. Vad ska vi göra när vårt arbete ersätts av en robot?

– Vi styr utvecklingen och måste bestämma vilket samhälle vi vill ha i framtiden, summerade Fredrik Löfgren.

Efteråt följde ett panelsamtal där roboten Elsa var moderator! Paneldeltagare var Fredrik Löfgren, CEO Dyno Robotics och robotutvecklare vid Linköpings universitet, Joakim Jardenberg, VD Get AI, Catrin Ditz, Digital process manager, StorStockholm, och Patrick Eckemo, Senior Adviser, DIGG.

Först följde en konversation mellan moderatorn Beata Wickbom och roboten Elsa. Roboten gjorde klart att hon nu tog över scenen och presenterade därefter deltagarna som var med via länk. Fredrik Löfgren fanns i studion.

Frågor delades ut av roboten som replikerade med ”Intressant” eller ”spännande” och ställde nya frågor, riktade specifikt till någon av paneldeltagarna.

Robotar och demokrati
Catrin Ditz berättade om robotar som redan i dag hjälper till vid anställningsintervjuer och robotar som assisterar elever med särskilda behov vid utflykter. Det finns robotar som bistår med hantering av orosanmälan. Hon tror inte att all robotutveckling syns eller kommer att synas. En stor del berör processer och administration som behövs för att vår demokrati ska fungera. Det ser inte lika cool ut som människoliknande robotar men är viktigt.

– Jag tror att robotar kommer att finnas i alla klassrum framöver, svarade Catrin Ditz på roboten Elsas fråga om vad deltagarna tror kan ha skett när vi är framme vid år 2030.

Catrin Ditz.

Joakim Jardenberg ser ljust på framtiden och tekniken och tog bl.a. äldreomsorgen som exempel. En kamera kan hjälpa till att skapa trygghet för våra äldre. Hur vi ser på tekniken handlar i hög grad om vad vi kallar saker. Övervakningskamera blev nattkamera och sedan trygghetskamera eller tillsynskamera. Joakim tog upp den rikskända bloggaren Dagny Carlsson, 107, som önskar sig en robot att dansa med eftersom männen i hennes omgivning slutat dansa…

Dagny använder som bloggare redan i dag ny teknik i sin vardag, erfar Offentliga Affärer Det antyder att hur man ser på teknik och utveckling inte nödvändigtvis behöver ha med ålder att göra.

Patrik Eckemo tror att vi kommer att anpassa skola och omsorg mer utifrån den enskildes behov. Förebyggande insatser kommer att öka och bli en del av trygghetserbjudandet. Det blir ett krav från medborgarna att den egna kommunen hänger med när man jämför sig med andra som ligger i framkant. Att ha en robot att prata med, som kommer ihåg saker och som blir något av en nära vän eller en coach, kan bli en del av vardagen framöver.

Digitalisering för de äldre
Nästa programpunkt handlade specifikt om de äldres behov i ljuset av vad ny teknik kan erbjuda och bistå med.

Peter Larsson, var regeringens utredare om välfärdsteknik i äldreomsorgen 2019/20. I dag leder han ett projekt inom Ingenjörsvetenskapsakademien om välfärdens digitalisering.

Äldreomsorgen har historiska rötter, har utvecklats från fattigvården till att vara en biståndsbedömd verksamhet. Han pekade på den demografiska utvecklingen, vi lever längre, vilket är positivt. Å andra sidan ser vi fler diagnoser.

Tekniska lösningar kan stödja vår hälsa och vardag och hjälpa oss hantera olika vårdbehov. Utredningsarbetet kom att handla om de rättsliga frågorna. Bakgrunden var bl.a. diskussionen om kameratillsyn. Digitaliseringen utmanar invanda föreställningar. Det vi gör nu skapar framtidens samhälle, därför måste vi tänka till nu, menar Peter Larsson.

Områden där vi kan använda tekniken är att hålla reda på flöden av läkemedel eller hur sambandet mellan olika servicegivare sker. Tillsynen är ett annat självklart område är tillsynen, vilket inte ska förväxlas med övervakning.

Sensorer kan tidigt upptäcka förändring av sjukdomstillstånd. Här är vi bara i början av en teknisk utveckling. Hjälpmedel för språkförståelse är ytterligare ett område där den nya tekniken kan bli till hjälp. Ökad individualisering likaså.

Peter Larsson hoppas att äldreomsorgen i och med den nya, mer krävande, tekniken kommer att öka i attraktivitet.