”Väljarna vill ha hållbara inköp”

Sveriges åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter och FN:s globala mål behöver omsättas i en hållbar offentlig upphandling.
– För att upphandlare ska kunna göra sitt jobb, krävs tydliga politiska prioriteringar och att dessa prioriteringar följs upp av tillräckliga personella resurser menar Veronica Magnusson, ordförande i Vision.

Den offentliga konsumtionen ska värna mänskliga rättigheter och driva på omställningen till en hållbar värld, anser 17 företrädare för olika organisationer, bland annat tunga svenska fackförbund. Bland undertecknarna märks Veronica Magnusson, Vision (bilden förstasidan), Susanna Gideonsson, LO, Johan Lindholm, Byggnads, Heike Erkers (bilden nedan), Akademikerförbundet SSR, Tobias Baudin, Kommunal, och Britta Lejon, Fackförbundet ST.

Heike Erkers, SSR, har medverkat på
OFFENTLIGA AFFÄRERS/Hexanova Events
konferenser vid flera tillfällen. Se hennes
svar på våra frågor nedan.

Färsk Sifo-undersökning
Debattörerna hänvisar till en färsk Kantar Sifo-undersökning som visar att åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt.

Debattörerna anser att politiker och offentliga arbetsgivare bör säkerställa ansvarsfulla inköp. I ett antal punkter framställer de sina krav. Bland annat vill de göra det ”glasklart i lagstiftning (LOU) och upphandlingspolicyer att användningen av skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete”.

Resurser för uppföljning
Undertecknarna vill också att det säkerställs att upphandlare har tillräckliga resurser att följa upp hållbarhetskrav. ”Brister i uppföljning främjar oseriösa företag som med dumpade priser konkurrerar ut ansvarstagande leverantörer”, heter det. Företrädarna för de olika organisationerna vill också att den nya upphandlings-statistiken, med fokus på hållbarhet, ”även omfattar uppföljning av ställda hållbarhetskrav”.

OFFENTLIGA AFFÄRER har bett några av undertecknarna att svara på frågor. Här följer den skriftliga intervjun med Veronica Magnusson, Vision (bilden på förstasidan).

Redan i dag har offentliga aktörer möjlighet att ställa långtgående hållbarhetskrav. Tycker ni att det går för långsamt eftersom ni vill skärpa LOU ytterligare?

– Att offentliga inköp inte ska kränka mänskliga rättigheter borde vara en självklarhet. LOU ger mycket riktigt redan idag möjlighet att ställa sådana krav. Visions medlemsgrupp upphandlare är generellt sett ofta är väldigt engagerade och angelägna om att upphandling ska användas för att uppnå hållbarhetsmål, men vittnar tyvärr om svårigheter i det praktiska arbetet.

– I vår rapport Hållbara krav (feb 2021) svarar exempelvis 57 procent av upphandlare i kommunerna nej på frågan om det är tydligt hur upphandlare ska väga olika aspekter och krav i en hållbar upphandling. Där krävs ökad tydlighet och personella resurser motsvarande efterfrågan. Arbetet måste också organiseras på ett sätt som stödjer hållbara inköp – där upphandlare och hållbarhetsspecialister har möjlighet att arbeta nära varandra, och där upphandling i hierarkin placeras som den strategiska funktion den faktiskt är.  

Har ditt fackförbund någon policy för inköp som går i den riktning som ni pekar ut i debattartikeln?
– Ja. Visions policy för inköp och upphandling av varor och tjänster är tydlig med att Vision vill göra affärer med företag som har kollektivavtal, placerar medel i verksamheter som inte kränker mänskliga rättigheter och väljer produkter och tjänster som tar miljömässig, social och etisk hänsyn. Fairtrade-märkta produkter ska användas i de fall sådana finns att välja.

Många upphandlare och inköpare är vad jag förstår organiserade i Vision. Från inköparhåll framkommer då och då kritik mot alltför många och långtgående krav i offentlig upphandling eftersom krav ökar administrationen, kan vara förenade med kostnader samt bör följas upp för att vara trovärdiga.

Har du någon kommentar till det?
– För att upphandlare ska kunna göra sitt jobb, krävs tydliga politiska prioriteringar och att dessa prioriteringar följs upp av tillräckliga personella resurser. Om upphandling ska kunna vara den motor för hållbar samhällsutveckling som den potentiellt kan bli, kan samhället behöva vara beredda på ökade kostnader för att få rätt strukturer på plats.

Har Vision tagit del av den kritiken?
– I Hållbara krav finns vissa frisvar som går i den riktningen. Att upphandling inte kan användas för att lösa alla jordens problem. 91 procent av de svarande anser ändå att offentlig upphandling ska användas för att nå hållbarhetsmål. Det vi som samhälle behöver vara beredda på är ju att ju fler mål som ställs, desto mer ökar upphandlarnas redan höga arbetsbelastning.

– Samma undersökning visar, utöver otydligheterna gällande vilka krav som egentligen väger högst, att bristande uppföljning också är ett stort problem. Upphandlarna upplever ökade krav på upphandlingarna, men arbetar många gånger ensamma i sin roll. Det kan brista i ansvarsfördelning mellan verksamheterna och upphandlingsavdelningen. Ansvarsfördelningen skulle alltså behöva bli mer tydlig både i kravställning och i avtalsuppföljning, avslutar Veronica Magnusson, Vision.

Akademikerförbundet SSR
Från Akademikerförbundet SSR har OFFENTLIGA AFFÄRER också fått skriftliga svar på våra frågor. Heike Erkers är ordförande.

Redan i dag har offentliga aktörer möjlighet att ställa långtgående hållbarhetskrav. Tycker ni att det går för långsamt eftersom ni vill skärpa LOU ytterligare?
– Vi anser att det offentliga ska ha möjlighet att ställa tillräckliga krav (bland annat som artikeln tar upp), och att lagstiftningen aldrig ska stå i vägen för de kraven. I de fall den så gör ska bör lagstiftningen ändras, och vårt nationella handlingsutrymme alltid värnas inom ramen för EU:s upphandlingslagstiftning. 

Har ditt fackförbund någon policy för inköp som går i den riktning som ni pekar ut i debattartikeln?
– Ja, vi har en hållbarhespolicy som också omfattar regler för upphandling. Hållbarhetspolicyn omfattar förbundskansliet och dess medarbetare (i tjänsten) samt våra förtroendevalda när de arrangerar olika aktiviteter. Kollektivavtal är ett grundläggande krav både för tjänsteföretag och för produkter. Vi ställer också krav på Fairtrade när så är möjligt.

När i tid tror du att de krav som ni framför i punkterna kan vara förverkligade i svensk offentlig upphandling?
– Det går inte att svara på utan beror på hur regeringen agerar. Vi ser dock gärna att det offentliga är mer proaktiva och tänjer på gränserna för vad som anses lagligt för att fler frågor ska prövas, och på så vis tydliggöra hur lagen behöver ändras. Detta går att göra redan idag.

Akademikerförbundet SSR har även skickat med en länk till ett nyligen avgett remissvar som berör upphandling. Läs mer, klicka här.

3 milj måltider om dan
Undertecknarna av debattartikeln i Aftonbladet påpekar att det varje dag serveras tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Dessutom är det 800 000 anställda inom vård och omsorg som dagligen drar på sig arbetskläder och hela 1,6 miljoner sysselsatta inom offentlig sektor använder datorer och mobiler.

Debattartikeln var införd i Aftonbladet 2021-05-05.

Susanna Gideonsson, ordförande, LO.