Risk för maktmissbruk i kommunerna 

Vänskaps­korruption, jäv, bisysslor, övergång till näringslivet, blandning av roller, osunda nätverk och andra förtroende­skadliga förfaranden. Det är exempel på maktmissbruk där riskerna är klart större inom kommunerna, inklusive regionerna, än inom staten. 

Och den offentliga upphandlingen utgör en särskild fara för kommunerna, hävdar Claes Sandgren, seniorprofessor vid Centrum för kommersiell rätt i Stockholm, Stockholms universitet.

Just nu är han aktuell med boken ”Korruption, intresse­konflikter, maktmissbruk och maktfullkomlighet” samt en debattartikel i Svenska Dagbladet 2022-01-29. Bara dagar efter att hans artikel publiceras konstaterar Transparency International att Sverige sjunker i placeringar i korruptionsindex.

Den offentliga upphandlingen utgör en särskild fara för kommunerna, enligt seniorprofessorn. De svarar för cirka 70 procent av upphandlingen vars omslutning totalt är cirka 820 miljarder kronor årligen. Det förekommer korruption i 5–10 procent av de ärenden som Konkurrens­verkets tillsyn öppnat (DI 2/1 2023), påpekar Claes Sandgren.

Direktupphandling

Dessutom handläggs kommunernas direkt­upphandling, det vill säga upphandling utan annonsering av uppdraget, på låg nivå i kommunerna med risk för maktmissbruk i besluts­fattandet. Om besluten centraliserades skulle riskerna minska, enligt Sandgren.

Den kommunala upphandlingen genomförs i betydande omfattning av de kommunala bolagen, som styrs av politiker och tjänstemän som har befattningar även i de kommunala organen, en rollblandning som försvagar kommunernas kontroll av bolagens upphandling.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde via e-post några frågor till Claes Sandgren. Här återges frågorna och svaren.

Du menar att ansvars­utkrävandet i kommunerna skulle stärkas om det bildades ett självständigt gransknings­organför hela den kommunala sektorn, ett organ motsvarande Riksrevisionen som granskar statliga organ. Antar att det inte räcker med en instans som SKR som ju är intresse- och arbetsgivarorganisation för kommunerna och regionerna. Kan du kort utveckla hur ett sådant granskningsorgan skulle kunna formas? Bör staten ha en roll i detta?

– Ett sådant organ bör ha en självständig ställning, t.ex. genom att utomstående granskare medverkar, såsom professionella revisorer och kanske akademiker. Tror inte staten ska ha ansvaret. Det skulle kunna träda den kommunala självstyrelsen för när.

Känner du till om kommunernas relativt nyinrättade visselblåsarfunktion hittills haft någon framgång när det gäller att upptäcka oegentligheter?

– Jag har förstått att det kommer in få rapporter om missförhållanden men jag har inga egna iakttagelser att åberopa.

Du anser att kommunerna borde anta uppförande­koder som reglerar tillåtligheten av anställdas sidouppdrag. Finns det exempel på sådana uppförandekoder redan i dag i någon/några kommuner?

– Uppsala kommun och Göteborgs stad kan nämnas, kanske också Enköpings kommun.

– Jag kan även nämna att min bok har ett kapitel om upphandling och att många kapitel, som berör offentliga affärer, skulle kunna vara av intresse för era läsare, avslutar Claes Sandgren.

Sverige sjunker i korruptionsindex

Den 31 januari publicerades Transparency Internationals årliga korruptionsindex, Corruption Perceptions Index (CPI). Här framgår att Sverige som tidigare år hamnar på en hög placering (83 poäng) men har lägsta poängen på 11 år och sjunker med 2 poäng jämfört med förra året. Sverige tappar därmed ytterligare i förhållande till sina nordiska grannländer och är näst sämst i Norden.