Utmaningar med EU:s lönetransparens
Endast hälften av svenska företag investerar aktivt i lönetransparens, trots att ett EU-direktiv syftar till att minska löneskillnader och säkerställa lika lön för lika arbete.

Johan Wikström.
Det visar en ny studie genomförd av SD Worx i våras omfattande 17 europeiska länder, däribland Sverige. Undersökningen har fått namnet HR & Payroll Pulse och den här gången handlade den specifikt om lönetransparens, där man understrykte de utmaningar som svenska arbetsgivare står inför när EU:s direktiv om lönetransparens träder i kraft i juni 2026. Se ytterligare info nedan.
Johan Wikström, produktägare på SD Worx, betonar att från och med juni nästa år måste företag inom Europeiska unionen bli mer transparenta med sina löner. Han tillägger att det är upp till varje medlemsstat att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning, vilket innebär att det kan variera mellan olika länder. Hur ofta du som arbetsgivare måste rapportera beror på antalet anställda.
– Organisationer med fler än 250 anställda kommer att rapportera årligen med start senast 2027, säger Johan Wikström. Arbetsgivare med 150 till 249 anställda ska rapportera vart tredje år, också med början 2027. För företag med 100 till 149 anställda gäller samma rapporteringsintervall, men det börjar först 2031. Organisationer med färre än 100 anställda är för närvarande undantagna, men medlemsstaterna har möjlighet att skärpa reglerna. De kan till exempel öka rapporteringsfrekvensen för att öka transparensen kring anställdas löner.
Löneskillnad mellan kön
Studien avslöjar att 43 procent av de svenska arbetsgivarna erkänner en löneskillnad mellan könen, vilket är betydligt högre än det europeiska genomsnittet på 35 procent.
Dessutom uttrycker bara 22 procent av svenska anställda att deras arbetsgivare säkerställer öppenhet i ersättningsfrågor. Med obligatoriska rapporteringskrav för företag med fler än 100 anställda kommer arbetsgivare att behöva anpassa sina strategier för att uppfylla de nya kraven.
Samtidigt visar undersökningen att flexibla ”ersättnings-paket” blir allt vanligare, något som kan erbjuda företag en möjlighet att bättre möta anställdas behov och öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden.
Om undersökningen
HR & Payroll Pulse genomfördes i februari 2025 i 17 europeiska länder: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Kroatien. Totalt tillfrågades 5 625 arbetsgivare varav 575 var HR-chefer i Sverige och 16 000 arbetstagare varav 1 000 kom från Sverige. Resultaten ger en representativ bild av arbetsmarknaden i varje land.
Om Lönetransparensdirektivet
Den 10 maj 2023 antog EU lönetransparensdirektivet 2023/970, som ska vara implementerat i EU:s medlemsstater senast den 7 juni 2026. I slutet av maj 2024 presenterade den svenska utredningen sitt förslag till genomförande av lönetransparensdirektivet. Efter det har utredningens betänkande skickats ut på remiss för synpunkter. (Källa: Jämställdhetsmyndigheten)