Replik till Mats Odell
Är det få anbud för att upphandlarna gör fel eller för att regelverket leder till detta? Det frågar sig Inköpschef Per Mattsson i en replik till Mats Odell.
Jag läste Mats Odells artikel och jag förstår mycket väl intentionerna med LOU. Vi som jobbar med denna lagstiftning och upphandlar material, varor och tjänster enligt dessa principer håller kanske inte med i allt dock. Grunden tror jag de flesta tycker är bra, det finns ett ramverk som anger vad en korrekt upphandling ska innebära, vilka anbudstider som ska gälla och överklaganden osv. Det stora problemet är att det inte alltid går att göra bra upphandlingar enligt en juridisk, byråkratisk modell som inte är anpassad till verkligheten eller ett professionellt arbetssätt. Är det få anbud för att upphandlarna gör fel eller för att regelverket leder till detta?
Resulterar i dåliga avtal
Min uppfattning är att upphandlingar endast blir en juridisk process som slutar med att vi får dåliga och ej affärsmässiga avtal. Jag skulle tro att man från dag 1 i ett nytt upphandlat avtal kan förhandla fram bättre priser med minst 10 procent, i de flesta fall ska jag tillägga för det finns ett fåtal fall där lagen fungerar. Man måste komma ihåg att Stockholms läns landsting uppskattningsvis upphandlar förbrukningsmaterial inom ett segment för 50 mkr och utan förhandlingsmöjlighet förlorar vi cirka 5 mkr. Mats Odell menar att vi tillämpar lagen på ett felaktigt sätt och påstår man det måste man dock vara lite mer precis. Överprövningarna ökar markant och det är ett tecken på lagens dåliga utformning – eller anser Mats Odell att det är ett tecken på att upphandlarna är inkompetenta?
Ta en titt på oss, Odell
Ett mycket stort problem är att vi upphandlar en mängd små och stora artiklar och upphandlingarna blir komplexa och svårgenomträngliga. Upphandlingsprocesserna blir väldigt långa cirka 1,5 år och när upphandlingen är klar kan den i vissa hänseenden vara inaktuell, den tekniska utvecklingen har sprungit ifrån upphandlingen eller marknaden har ändrats så att priserna inte är marknadsmässiga. Lagen har utformats utan att lagstiftaren tagit hänsyn till den upphandlande enhets storlek, Stockholms läns landsting, med en omsättning på 65 miljarder, som jämställs med en liten landsortskommun. Att ha en gräns för direktupphandling på 287 tkr är kanske bra i en liten kommun men helt vansinnigt i Stockholms läns landsting. Jag tycker Mats Odell och hans medarbetare skulle ta och titta på någon av våra stora upphandlingar så att dom förstår hur komplicerat, komplext och ibland ogenomträngligt detta är.
Förhandling ger god affär
Jag är uppvuxen med företagande och det jag alltid lärt mig är att man avslutar en upphandling med en förhandling för att få till det bästa priset och bästa överenskommelsen. Detta kan vi inte göra och därför är inte LOU affärsmässigt utformad. Men vi kan ju gratulera leverantörerna och domstolsverket som kommer att ha fullt upp framöver. Vi måste också diskutera effektiviteten – landstinget har stora krav på att spara, rationalisera och förbättra produktiviteten. Det kan vi inte åstadkomma med en lag som faktiskt motarbetar detta. Lagstiftaren måste lita på att tjänstemännen kan utföra ett professionellt jobb och då ska det finnas en lag som också stödjer detta – det vinner hela samhället på.
Sen kan man ju förundras över att den sektor som alltid varit utsatt för mutor och korruption, nämligen byggbranschen, har ett bättre och smidigare regelverk så vitt jag förstått.
Per Mattsson
Redovisnings- och Inköpschef
Södersjukhuset AB