"Sänk statens utgiftstak"
Riksrevisor Claes Norgren har granskat budgetpropositionen 2011 och råder bland annat regeringen att sänka utgiftstaket för att åstadkomma bättre styrning.
Pressmeddelande
Marginalerna till gällande utgiftstak är så stora att taken inte längre är ett effektivt verktyg för att uppnå regeringens överskottsmål om 1 procent. Därför bör regeringen överväga en engångsjustering och föreslå att riksdagen sänker redan beslutade utgiftstak.
Detta är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning av budgetpropositionen för 2011. Claes Norgren är ansvarig riksrevisor.
En tydlig, transparent och fullständig redovisning i de ekonomiska propositionerna är viktig för förtroendet för statsfinanserna. I budgetpropositionen för 2011 redovisar regeringen inte hur de kommit fram till utgiftstakens exakta nivåer. Dessutom är de gällande utgiftstaken för 2013 och 2014 så högt satta att de vida överstiger regeringens bedömning av en säkerhetsmarginal på minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna på tre till fyra års sikt.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen bör fortsätta att utveckla motiven till föreslagna utgiftstak och överväga en engångsjustering nedåt av redan beslutade utgiftstak.
– För att utgiftstaken verkligen ska få den avsedda styrande effekten och bli ett verktyg för att stödja det övergripande målet om 1 procents överskott i offentlig sektor är det viktigt att budgetmarginalerna inte är för stora, säger riksrevisor Claes Norgren.
Regeringen har över åren utvecklat redovisningen av hur det finanspolitiska ramverket tillämpas, särskilt i redovisningen av kommunsektorns finanser. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Inte minst när det gäller uppföljningen av överskottsmålet, där Riksrevisionen pekar på ett antal otydligheter. Även redovisningen av sysselsättningspolitiken och dess effekter kan utvecklas.
Finanspolitiken styrs sedan slutet av 1990-talet av ett finanspolitiskt ramverk med preciserade mål. Det grundläggande syftet är att säkerställa stabilitet och långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Riksrevisionen granskar återkommande regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna. Denna gång granskas även regeringens redovisning och uppföljning av sysselsättningspolitiken. Regeringens redovisning ställs mot bedömningsgrunder i form av rimliga krav mot bakgrund av internationellt vedertagna redovisningsprinciper för transparens i finanspolitiken.