Google påverkar vår förmåga att minnas

Vilka nya kompetenser utvecklar vi i skolorna när alltmer IT-verktyg införs i den pedagogiska verksamheten? Det är hög tid att ta ett medvetet grepp om pedagogiken, menar professor Per-Olof Erixon vid Umeå universitet.

– Rent kognitivt utvecklar vi andra kompetenser med hjälp av tekniken.

Amerikanska forskare från Columbia University har i en studie under hösten konstaterat att internet förändrar vårt sätt att komma ihåg information. De kallar det Google-effekten, och syftar på att vi vant oss vid att ha all information ständigt tillgänglig via internet.

Forskarna menar att vi allt mindre utsträckning lagrar information i minnet och istället utvecklar stor kunskap om var informationen finns och hur vi ska hitta den.

Per-Olof Erixon, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, konstaterar att när ny teknik kommer in i skolan påverkas det pedagogiska innehållet. Han reser runt en del i skolor och tycker se sig en snabb teknikutveckling just nu.

– Nu börjar det hända mycket när det gäller tillgången till teknik, till exempel har många skolor investerat i datorer till eleverna. Däremot tycker jag inte att man är fullt medveten om de pedagogiska effekterna. Man är generellt ganska oförberedd på konsekvenserna av ny teknik i skolan, säger Per-Olof Erixon.

Nya förutsättningar
Han ger ett historiskt exempel för att belysa läget. När vi gick från främst muntligt baserad kommunikation till skriftlig innebar det en enorm förändring av kultur och medvetenhet. Istället för att höra, såg vi text och det gav många positiva konsekvenser, utan skrivkonstens existens skulle inte den mänskliga hjärnan kunna tänka på det sätt den gör.

– Tekniken erbjuder en enorm potential. Vi får en annan syn på kunskap, det finns alltid flera perspektiv vilket ger förutsättningar att ta in och bearbeta avancerade intellektuella frågeställningar. Genom internet kan informationen hållas uppdaterad på ett annat sätt än i tryckta läromedel, vilket också ger en kvalitetshöjning.

Men vi förlorar också vissa förmågor. Idag kan eleverna uppleva svårighet att koncentrera sig i det ständiga flödet av information som sköljer över oss.

– När vi börjar läsa texter huvudsakligen på skärm istället för på papper eller i bok resulterar det i ett ökat scroll-beteende över texten och vi har svårare att gå in på djupet i innehållet. Eftersom vi dessutom sitter annorlunda vid datorn än med en bok i handen, är det svårare att koppla av och koncentrera sig på läsningen.

Per-Olof Erixon är ingen motståndare till tekniken men vi måste vara medvetna om att vi även förändrar förutsättningarna för lärande. Datorn erbjuder pedagogiska fördelar med snabbare textbearbetning och redigeringsverktyg som låter oss skriva längre och bättre strukturerade texter. Men undersökningar visar att ungdomar redan idag har allt svårare att läsa handskrift.

– Vi har idag enorma möjligheter att kommunicera i samtiden, men kommer förmågan att kommunicera historiskt bli lidande?

Splittrad syn
En färsk studie från analysföretaget Kairos Future visar att var tredje elev inte vill ha mer IT i skolan. Det är framförallt på ledningsnivå som utvecklingen drivs på, rektorer, förvaltningschefer och IT-strateger vill i betydligt större utsträckning öka användningen av IT i undervisningen.

Lärarna har ungefär samma uppfattning som eleverna. Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, tolkar resultatet som att det finns en väldigt splittrad syn på IT inom skolan.

– Många elever och lärare som ska göra jobbet tycker att IT tar för mycket kraft. Samtidigt är det de lärare och elever som bejakar den nya tekniken som är de som når största framgångarna, säger Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future.

Idag har över 150 kommuner inledda eller planerade satsningar på egen dator för varje elev. Svensk skola har inlett en resa som bara börjat, och utvecklingen går snabbt. En majoritet av lärare, rektorer, IT-strateger och förvaltningschefer tror att det år 2025 är sannolikt att IT-användningen har förändrat synen på pedagogik och lärande i grunden.

Per-Olof Erixon vill samtidigt slå ett slag för att inte helt överge de gamla verktygen.

– Jag har märkt att det här med tyst läsning har fått en helt ny innebörd i skolan idag. Man får möjlighet att koppla bort alla andra intryck. Den äldre tekniken används fortfarande i skolan, som papper och penna, i syfte att koppla ner och bryta av det ständiga flödet i samhället, säger Per-Olof Erixon.