Historiskt låga anslag till statliga löner

Under 2013 kommer omräkningen av löner till de statliga myndigheterna att hamna på noll procent. 2014 väntas omräkningen öka och trenden med stora svängningar för de statliga myndigheternas löneomräkning ser därmed ut att fortsätta.

I den ekonomiska vårpropositionen slår regeringen fast att uppräkningen av anslagen för löner i den så kallade pris- och löneomräkningen för år 2013 blir noll. Lokalkostnaderna räknas upp med 1,8 procent och övriga förvaltningskostnader räknas upp med 1,26 procent.

I ramanslagssystemet skrivs anslagen för löner i statlig sektor upp med den procentuella ökningen av arbetskraftskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år före budgetåret 2013 minus ett avdrag för produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn.

– Att pris och löneomräkningen blir så låg är i linje med det prognoser Arbetsgivarverket gjort. Det vi nu ser är en effekt av de låga centrala löneavtal som slöts i finanskrisens kölvatten, säger Arbetsgivarverkets chefekonom Roger Vilhelmsson.

Enligt Roger Vilhelmsson var utvecklingen under år 2011 speciell. Med svenska mått mätt var tillväxten relativt sett hög och BNP tros ha ökat med cirka 4 procent samtidigt som de centrala avtal som slöts under krisåret 2010 höll nere löneökningarna 2011. De måttliga löneökningarna resulterade i mycket låga arbetskostnadsökningarna inom tillverkningsindustrin. Uppskrivningen av anslagen för löner inom den statliga förvaltningen blev därmed så låg att den nu helt raderas ut av det så kallade produktivitetsavdraget.

Arbetsgivarverket gör i sin senaste konjunkturbarometer däremot en prognos att pris och löneomräkningen för 2014 hamnar på cirka tre procent. Därmed fortsätter svängningarna för löneomräkningen med variationer den senaste tioårsperioden på mellan 0 och 4,5 procent.

Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson framhåller att ramanslagssystemet är en mycket viktig förutsättning för att kunna utveckla den statliga sektorn inom de samhällsekonomiska ramarna men att svängningarna kan vara svåra att hantera.

– Ramanslagsmodellen är bra men den årliga uppräkningen varierar allt för mycket år från år. Det kan göra det svårt för vissa myndigheter att planera sin verksamhet långsiktigt, säger Ulf Bengtsson.

Källa: Arbetsgivarverket