Alla krisstöd når inte företagen
I debatten framstår det som om företagen har överösts med krisstöd, men det är inte sant, visar statistik som Svenskt Näringsliv har tagit fram.
– Vissa av stödpaketen verkar ta lång tid att få på plats och innehåller krångelmoment som gör att alla inte kan ta del av dem, framhåller Jonas Frycklund, chefekonom på Svenskt Näringsliv, intervjuad av OFFENTLIGA AFFÄRER.
Regeringen har hittills beslutat att 185 miljarder kronor ska gå till olika stödåtgärder. Enligt officiella beräkningar ska 145 miljarder ha gått till företagen, men Svenskt Näringsliv menar att det kan ifrågasättas om stöden verkligen kommer företagen till del i den utsträckning som regeringen hävdar. En mer korrekt siffra är 96 miljarder kronor, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv.
Medel till hushåll räknas in
Organisationen pekar till exempel på att de medel som går till korttidspermitteringen räknas till exempel som stöd till företag i den officiella klassificeringen. Men man kan också hävda att statens medel för korttidspermittering går till hushållen, menar Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Detta eftersom de statliga medlen i praktiken är en ersättning för den arbetslöshetsersättning som de arbetslösa annars skulle ha fått om de blivit uppsagda.
Åtgärder överdrivs
– Det har tillkommit många stödåtgärder för företagen, och det är bra. Men ibland överdrivs åtgärderna. Alla stöd som har beslutats kan inte företagen ta del av, utan de går till kommuner och hushåll, menar chefekonomen.
Han vill också poängtera att allt inte är regelrätt stöd, mycket av åtgärderna handlar om lån och garantier av skilda slag. Många företag utnyttjar inte de lån som finns, dels skatteanstånden, dels den så kallade Företagsakuten.
– Många av stödformerna utnyttjas inte i så hög utsträckning som det var tänkt från början. Ett exempel är den så kallade Företagarakuten. Få företag har utnyttjat den lånemöjligheten, säger Jonas Frycklund (se nedan).
Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv.
Foto: Ernst Henry, Photography AB.
OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Jonas Frycklund.
Finns det någon stödform som du saknar?
– Företagsakuten, som är tänkt att underlätta för företag att få lån via bankerna, fungerar dåligt. Endast 325 miljoner har lånats ut hittills. Villkoren behöver förbättras för att få fart på utlåningen, särskilt till mindre företag.
Hur ser du generellt på regeringens/myndigheternas stödpaket till näringslivet?
– Det är bra att regeringen har beslutat om stora stödpaket för att rädda företag och jobb. Efter krisen behöver det finnas arbetsplatser att gå tillbaka till. Vissa av stödpaketen verkar ta lång tid att få på plats och innehåller krångelmoment som gör att alla inte kan ta del av dem.
Att Coronakrisen påverkar företagen och näringslivet på både kort och lång sikt är väl ställt utom allt tvivel. Vilket gensvar möter ni nu från era medlemsföretag och vad kan ni ge dem för generella råd?
– Många företag befinner sig i en extremt utsatt situation just nu och nästan alla har drabbats på något sätt. Vi står i tät dialog med medlemsföretagen för att förstå utvecklingen och för att föreslå lämpliga åtgärder för politiker. Rådet till företagen är att ta kontakt med respektive myndighet för att se vilken hjälp som finns att få. Ha dialog med hyresvärd och kommuner för att se om det går att få till lättnader.
Som ekonom, delar du Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska framtiden eller har du en annan bild?
– Vi har liknande bedömning av det ekonomiska läget. Om arbetslösheten tillåts skena iväg så vet vi av erfarenhet att det kan ta lång tid att komma tillbaka till normalläge. Förloppet kan i så fall bli en utdragen kris, säger Jonas Frycklund till sist.
Företagare vägras nödlån
Apropå den så kallade Företagsakuten, som Jonas Frycklund kritiserar, så berättar ett annat nyhetsbrev, fPlus, om den. I mars erbjöd Riksbanken 500 miljarder kronor via affärsbankerna för att stötta Coronadrabbade företag. Men det är alltså svårt att få tillgång till pengarna och företagare till och med vägras nödlån från banken.
Ett exempel är Thimmy Andersson, delägare till krogen och nattklubben Bånken Pub & Restaurang i Kristianstad, som fått nej av sin bank. Banken hävdar att krogen inte är livskraftig eftersom den utgår från 2018 års siffror. Men året efter det vände det för restaurangen, bokslutet 2019 blev ca 300 000 kronor. Och i januari/februari 2020 ökade omsättningen med runt 80 procent, till två miljoner kronor, jämfört med året dessförinnan, vilket inte hjälpte för att få lån.
Bilden på förstasidan: Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry, Photography AB.