Allt längre köer till matbistånd

– Jag har varit präst i drygt trettio år. Under hela denna tid har vi i församlingarna bidragit till att medmänniskor fått hjälp i akuta situationer. Men något har hänt. Köerna till matutdelningarna ringlar sig allt längre, konstaterar biskopen i Göteborg, Susanne Rappmann.

Hon har också noterat att det är fler personer och delvis nya grupper som söker hjälp. ”Matfattigdom var ett av förra årets nyord. Det är besvärande att detta ord behöver användas för att beskriva verkligheten i en välfärdsstat som Sverige”, skriver biskopen i ett debattinlägg den 15 december.

Socialtjänstlagen ger alla rätt till en skälig levnadsnivå och det inkluderar mat. Mycket tyder dock på att detta inte fungerar i praktiken, konstaterar Susanne Rappmann vidare.

Hon hänvisar till en nyligen genomförd studie av doktoranden och diakonen Elinn Leo Sandberg som visar att mer än 80 procent av alla församlingar i Svenska kyrkan på något sätt arbetar med matbistånd. Det kan till exempel handla om att dela ut matkassar eller presentkort, driva sociala matbutiker eller servera mat. Detta är vanligast i storstäderna.

”Inte rimligt”

Biskop Rappmann anser att frivilliga insatser är en viktig del av vårt samhälle, men menar samtidigt att det inte är rimligt att människors rätt till mat blir beroende av att någon frivilligt väljer att tillgodose behovet.

Hon avslutar: Civilsamhället kan inte och ska inte lösa problemet med matfattigdom. Att alla människor kan sätta mat på bordet till sig och sina barn är, och ska förbli, en uppgift för det offentliga. Jag tror att vi är många som kan enas om att rätten till mat inte är förhandlingsbar och inte ska vara upp till frivilliga att garantera.

Debattartikeln var införd i Dagens Samhälle.