Analoga trygghetslarm brister
Det svenska telenätet är idag till största delen digitalt både för mobiltelefoni och för fast ansluten telefoni. Detta får konsekvenser för de många analoga trygghetslarm som finns ute hos äldre och funktionshindrade. Hjälpmedelsinstitutet ansvarar på uppdrag av regeringen för en översyn av landets trygghetslarm.
I dag finns det omkring 200 000 användare av trygghetslarm runt om i Sverige. Larmen är ett stöd för äldre och människor med funktionsnedsättningar, att vid behov kunna komma i kontakt med personal för att få omsorg eller för att kunna få akut hjälp.
En översyn av marknaden för trygghetslarm behövs som en konsekvens av den digitala teknikutvecklingen i infrastrukturen.
– Syftet med vårt uppdrag är att förbättra funktionalitet och öka säkerheten i trygghetslarmen. Att blanda helt olika typer av teknik som analogt och digitalt innebär en risk och nu behöver man stödja teknikskiftet från de analoga systemen till digitala, säger Oskar Jonsson från Hjälpmedelsinstitutet.
Dagens trygghetslarm kopplar upp sig mot larmcentralen och skickar larminformation via analoga tonvalstoner. Det är dessa toner som får problem i dagens digitala mobiltelefoninät och i det fast anslutna nätet. Största delen av nätet är baserat på internet protokollet IP. Det är bara närmast kunderna som man har traditionell fast ”analog” telefoni. De anslutningar och växelstationer som inte går att uppgradera till IP avvecklar Telia och ersätter med mobilmaster.
– Det kan ta dygn eller veckor innan man vet om det är något fel på trygghetslarmet eller om ett träd blåst ner över teleledningarna. Telia har inte koll på detta förrän någon ringer och klagar. Användaren kan också ha bytt operatör och telefonilösning och då kan trygghetslarmet slutat att fungera helt, säger han.
Erfarenheter från Norrbotten
Hjälpmedelsinstitutet inledde sitt uppdrag med tester av digitala trygghetslarm i testmiljö i Norrbotten för att dra lärdom om funktion hos larmen och robusthet i telenäten. I förstudien deltog sex kommuner samt landstinget. Erfarenheterna så här långt har presenterats i en rapport.
Idag sker kontrollen av trygghetslarm oftast automatiskt genom att de ringer upp larmmottagningen en gång per dygn eller manuellt och i en del kommuner genom att användaren eller hemtjänsten trycker på larmknappen.
– När trygghetslarmet ringer upp kan det få problem att koppla upp sig på grund av att tonerna förvanskas i nätet. Detta märker inte larmmottagningen men användaren märker det genom att det tar lång tid att komma fram, eller på sin telefonräkning om den automatiska uppringningen försökt flera gånger, säger Oskar Jonsson.
Omsorgens verktyg kan och måste anpassas till det teknikskifte som pågår. En viktig del i det är att inte blanda analog och digital teknik.
Oskar Jonsson anser att kommunen bör ta ansvar för hela kedjan, från användarens enhet, larmleverantören, kommunikationen, larmmottagningen och sedan hanteringen av larm. Hittills har de flesta kommuner lagt ansvaret på användaren att stå för abonnemanget.
– Lär er av Telias misstag, i ett teknikskifte kan man inte lägga över allt ansvar på kunden. Det blir bara problem både för användarna och för personalen som ska genomföra skiftet.
Ytterligare något som är viktigt är att ha ett system för att övervaka att larmen fungerar.
– Enheterna skickar en signal varje eller varannan minut för att säkerställa att kommunikationen fungerar. Om kommunikationen inte fungerat under ett tiotal minuter så får man undersöka problemet.
En bra början
För att få till ett bra system krävs samarbete mellan omsorg, IT och upphandling. Oskar Jonsson har vissa goda råd att ge. Idag är en del kommuner låsta till specifika leverantörer eftersom leverantörerna inte har någon enhetlig standard för kommunikationen. Därför tvingas kommunen fortsätta köpa in enheter och tjänster från samma leverantör, om man inte avser att helt byta systemet mot något annat.
– Nu måste det vara slut med det, säger Oskar Jonsson och konstaterar att det behövs en standard för branschen att förhålla sig till för att öka valfriheten och konkurrensen på marknaden.
Han vill också uppmärksamma upphandlare på att ett flertal leverantörer inte har hängt med i den digitala utvecklingen.
– Ställ till exempel krav på att enheten ska kunna skicka en signal i minuten för att säkerställa kommunikationen. Om leverantören svarar nej, men en gång i timmen, då är enheten inte digital.
En helt digital kedja ger ökad funktionalitet.
– Det är tankeväckande att kommuner många gånger har bättre övervakning av brand och inbrottslarm för lokaler som står tomma hela nätterna – än man har för trygghetslarmen hos sina äldre. Många brand- och inbrottslarm övervakas på sekundnivå, medan trygghetslarmen övervakas i bästa fall en gång per dygn, eller en gång per vecka och i vissa fall inte alls.
Vilket intervall är då rimligt?
– Jag anser att enheten bör skicka kontrollsignaler till larmcentralen i minutintervall och ge någon form av åtgärd inom tiotal minuter.
Borås föregångare
Borås driver sedan en tid en storskalig testverksamhet med över 1 000 digitala larm installerade vilket motsvarar en tredjedel av kommunens totala antal trygghetslarm. Syftet är att utforska vilka problem som kan uppstå när vi går över till digitala larm.
– Vi har placerat larm på de mest oländiga ställen vi kunnat hitta för att bland annat pröva problemen med täckningen, säger säkerhetschefen Lennart Levinsson i Borås Stad.
Vi är nyfikna på vad Oskar Jonsson på Hjälpmedelsinstitutet har för visioner om framtidens trygghetslarm.
– Vi kommer att komplettera med videokommunikation och vi kommer att kunna ansluta brandvarnare, fallarm, mobila larm och alla de många saker som finns idag men inte används eftersom de är svåra att administrera för personalen.