Är sysselsättningskrav krångliga?

Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar. Det är rubriken när Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) samlar stora delar av svensk upphandlings-elit för ett halvdagsseminarium den 2 maj 2019.
På halvdagskonferensen deltar forskare och representanter från statliga myndigheter, kommuner, fackliga organisationer och näringsliv för att förklara och diskutera för- och nackdelar med sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar.
Bland de medverkande märks Ardalan Shekarabi, civilminister, Inger Ek, gd, Upphandlingsmyndigheten, Rikard Jermsten, gd, Konkurrensverket, Birgitta Laurent, upphandlings- och konkurrensexpert, Svenskt Näringsliv, Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt, juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Köparsidan med
Från köparsidan syns namn som Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige, Martin Kruse, upphandlingschef, Arbetsförmedlingen, Maja Ohlsson, samordnare på Inköp och Upphandling, Göteborg stad samt Roger Rang, inköpsstrateg Socialt Ansvarstagande, Trafikverket
Frågeställningarna som ska ventileras är följande. Vad är sysselsättningskrav och varför ställs de? Bidrar kraven till att öka sysselsättningen bland de som står längst från arbetsmarknaden? Hur påverkar sysselsättningskrav i upphandlingar konkurrensen och upphandlingskostnaderna?

Färre lämnar anbud
SNS konstaterar att den offentliga sektorn i Sverige varje år upphandlar varor och tjänster för över 600 miljarder kronor. ”I offentliga upphandlingar kan beställaren ställa krav på leverantören att erbjuda anställning, utbildning eller praktik till individer som står långt från arbetsmarknaden. Ur ett utförarperspektiv kan kraven upplevas som krångliga och öka risken att färre företag lämnar ett anbud”, slår SNS fast i inbjudan.
Konferensen anordnas inom forskningsprojektet Lärdomar om integration samt mötesserien Mötesplats integration.