Arbetsgivare ansvarig för hygienrutiner

Det råder ingen tvekan vems ansvaret är för att de höjda kraven på hygienrutiner i omsorgen följs: arbetsgivarnas. Och det är oacceptabelt att de undersköterskor, vårdbiträden och andra yrkesgrupper som just nu jobbar stenhårt för att skydda våra äldre hamnar i kläm.

Det hävdar Tobias Baudin, förbundsordförande i Kommunal som understryker ”att det finns många arbetsgivare därute som gör sitt jobb. Men, det finns också alldeles för många som inte gör det.”

Bakgrunden till Tobias Baudins inlägg i Aftonbladet är att kraven på hygienrutiner inom omsorgen höjdes den 1 januari 2016. Då utvidgade Socialstyrelsen de föreskrifter om basal hygien som gällde i sjukvården till att också gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden.

Allt är arbetsgivarens ansvar
Kommunals förbundsordförande betonar med emfas att det är arbetsgivarna som är ansvariga för att de basala hygienrutinerna följs.

”Det är arbetsgivarna som ska se till att förutsättningarna finns för att förebygga smitta på arbetsplatserna. Det är arbetsgivarnas skyldighet att se till att arbetstagarna har rätt kompetens och tillräcklig information om smittrisker och hur de kan förebyggas.”

Han tycker också att det är arbetsgivarnas ansvar att det finns information och förutsättningar, det vill säga ”tid till, kunskap om och material för att följa de basala hygienrutinerna.” Slutligen slår Tobias Baudin fast att det är arbetsgivarnas lagstadgade ansvar att Socialstyrelsens föreskrifter följs – ”oavsett pågående pandemi eller inte.”

Låter tjänsteman svara
OFFENTLIGA AFFÄRER har sökt Kommunals förbundsordförande för kommentar. Kommunal låter meddela att man ”tyvärr inte ge svar från Tobias Baudin på de här frågorna, men här kommer iaf svar på frågorna av vår förbundsombudsman Ann Georgsson.”

Har Kommunal statistik på hur de höjda kraven på hygienrutiner efterlevs eller grundar sig det som framförs i artikeln på era medlemmars iakttagelser och rapportering?

”Det grundar sig både på medlemmar och  på Socialstyrelsens rapport om ’Vård och omsorg om äldre’ 2020. Där framgår att få kommuner mäter basala hygienrutiner och klädregler inom kommunaliserad hälso- och sjukvård. Trots att det är en viktig insats för att undvika såväl VRI som spridning av antibiotikaresistenta bakterier är att personal som har nära och/eller fysisk kontakt med den som får vård följer basala hygienrutiner och klädregler. ”

Gäller kommunerna
”Denna rapport gäller som sagt hälso- och sjukvårdsinsatser under kommunerna som huvudmän, där basala hygienrutiner funnits länge. Följsamheten mäts i åtta steg och ligger idag på 51 %. Andelen som följde korrekta klädregler var 84 procent och andelen som följde korrekta hygienrutiner var 56 procent.

Spridningen mellan kommunerna har ökat gällande följsamhet till samtliga åtta steg; 24–82 procent år 2018 till 10–98 procent år 2019. Det är stor skillnad i följsamhet mellan yrkesgrupper. Högst följsamhet hade sjuksköterskor 67 procent. Undersköterskornas följsamhet var 51 procent och gruppen övriga där bland annat vårdbiträden ingår hade lägst följsamhet, 43 procent.”

”Tyvärr är det få kommuner som deltar, det visar en del om hur man ser på smittrisker i kommunaliserad hälso- och sjukvård och när vi tittar på basala hygienrutiner inom vård och omsorg som infördes 1 januari 2016, så är efterlevnaden är betydligt sämre än ovanstående mätning inom vården och omsorgen. Detta framgår tydligt av Kommunals medlemmar. Det finns inga mätresultat att tillgå fån myndigheterna.”

Arbetsgivarna har formellt sett allt ansvar för att reglerna följs. Vilket (moraliskt) ansvar har den enskilde medarbetaren? (Om detta nämns inget i artikeln).

”Självklart så bär man också ett ansvar att följa lagar och föreskrifter som anställd. Men just i äldreomsorgen så  finns det omfattande problem. Förutsättningarna ges inte. Det framgår inte minst av Arbetsmiljöverkets tillsynsrapport inom äldreomsorgen 2017-2019. Dessutom så har personalkontinuiteten försämrats nationellt under perioden 2007–2019, från 12 till 16 olika personal som den äldre personen med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod.”

Visstidsanställningar
”Allt fler har under åren visstidsanställningar, saknar utbildning och rings in vid behov. Inom äldreomsorgen är cirka 100.000 personer allmänt visstidsanställda. 50.000 av dem rings in vid behov. Nationellt är 33.7% av anställda inom privata äldreomsorgen tidsbegränsat anställda. Inom kommunerna ca 26,7%. (Statistik från SCB) Så det innebär att arbetsgivarna har ett givet ansvar att säkerställa att de anställda får och har förutsättningar, kunskap och kompetens för de arbetsuppgifter man ska utföra. Att det finns säkerställda rutiner. Här finns det stora brister. Om var tredje person inte har grundläggande förutsättningar och/eller kunskap att utföra arbetet på ett säkert sätt så är det inte rimligt att tro att man då kan ta ansvar.”

”Vågar inte ställa krav”
”Dessutom som inom hemtjänsten är det ett ensamarbete så du kanske inte ens träffar kollegor. På äldreboendena är de som har visstidsanställningar ofta de som är på avdelningarna under möten och arbetsplatsträffar. Det är också ganska utbrett att de visstidsanställda inte vågar ställa krav för risken att inte få jobba, att bli obekväm. Arbetsgivarna/chefer måste vara de som står både bakom och upp för att lagar och föreskrifter följs och att det ges förutsättningar till efterlevnad för personalen.”

På vilket sätt kan Kommunal bidra till information, m.m. som kan underlätta reglernas efterlevnad i omsorgen?
”Kommunal skickar ut branschspecifika nyhetsbrev på nationell nivå, där vi ger viktig information för yrkena. Även på www.kommunal.se, sociala media. T.ex. när basala hygienrutiner kom att gälla för verksamheter 1 januari 2016 under Socialtjänstlagen informerade Kommunal om det.”

Bilden på förstasidan. Corona-test. Foto: regeringen.